Få hela storyn
Starta din prenumeration

Prenumerera

Kirurgi

Nedstämd patient mindre nöjd med ny höft

Publicerad: 29 mars 2012, 04:00

De som har tagit antidepressiva läkemedel är oftare missnöjda efter sin höftledsoperation.
– Kanske ska vården se annorlunda ut för de här patienterna, säger ortopeden Ola Rolfson.


Det är sedan tidigare känt att minst en av tio patienter som får en ny höftled inopererad inte är nöjd ett år efter ingreppet.

Nu tyder opublicerade resultat från en stor studie vid Göteborgs universitet på att användning av anti­depressiva läkemedel före operationen är en viktig riskfaktor.

De som fick sådana läkemedel före operationen tyckte att de hade fått mindre smärtlindring efter ett år, jämfört med dem som inte medicinerat.

De rapporterade dessutom en sämre hälsorelaterad livskvalitet och var mindre nöjda med resultatet av höftledsbytet.

– Det här bekräftar min magkänsla. Det stödjer också det vi har sett i en tidigare studie; oro och nedstämdhet ökar risken för ett sämre utfall, säger Ola Rolfson, ortoped vid Sahlgrenska universitetssjukhuset, och en av forskarna bakom studien.

En hypotes är att patienter med oro och nedstämdhet upplever sin höftartros mer påtagligt än andra.

– Det kan vara så att vårdförloppet och rehabiliteringen ska se annorlunda ut för dem. Om det bakomliggande orostillståndet behandlas kanske patienten kan hantera besvären från höften bättre, säger Ola Rolfson.

I studien – som är en av flera där han och kollegorna försöker belysa problemet – samkörde forskarna data för närmare 21 000 patienter i Svenska höftprotesregistret med data i läkemedelsregistret.

Före och ett år efter operationen hade patienterna skattat sin smärta och sin hälsorelaterade livskvalitet. De hade dessutom skattat hur nöjda de var med resultatet ett år efter ingreppet.

Resultaten visar att 13 procent av patienterna hade hämtat ut antidepressiva läkemedel upp till tre år före höftledsbytet.

– Användningen av antidepressiva medel var en riskfaktor för ett dåligt utfall i klass med faktorer som samsjuklighet och hög ålder, säger Ola Rolfson.

Han anser att resultaten visar att det är viktigt att bemöda sig om att bedöma hur patientens mentala hälsa påverkar höftartrosen före operationen.

– Finns det något som gör att besvären från höften upplevs som värre än de skulle behöva göra?
Indikationen för att sätta in en protes är en höftartros som inte kan hållas i schack med sjukgymnastik, smärtlindrande, viktnedgång och gånghjälpmedel.

– Om oro och nedstämdhet gör att smärtan känns starkare bör man kanske försöka härda ut lite längre med ickekirurgiska behandlingsalternativ innan man fattar beslut om operation, säger Ola Rolfson.

Det handlar också om att ge patienten rimliga förväntningar på vad operationen ska föra med sig.
– Då ökar chansen att patienten känner sig nöjd efter operationen.

Nu har forskarna dragit igång ännu en studie. Den här gången handlar det om att ta fram ett instrument för att ringa in dem som är i riskzonen för en misslyckad operation.

Utgångspunkten är flera vanligt förekommande skattningsskalor som används för att hitta patienter med depression.

– De innehåller ett stort antal frågor som vi vill koka ner till några få, viktiga, som kan användas rutinmässigt inför höft­protes­operationer, säger Ola Rolfson.

KATRIN TRYSELL

Dela artikeln:


Dagens Medicins nyhetsbrev

Välj nyhetsbrev