Få hela storyn
Starta din prenumeration

Prenumerera

lördag08.05.2021

Kontakt

Annonsera

Meny

Starta din prenumeration

Prenumerera

Sök

Kirurgi

Nu vill fler byta kön

Publicerad: 25 februari 2015, 09:04

Allt fler personer söker sig till könsidentitetsmottagningar i hela landet. Totalt vände sig omkring 600 personer till landets sex mottagningar förra året, rapporterar SVT:s Sydnytt.


Förr talade man om "könsbyte", men dagens korrekt juridiska term är "könskorrigerande vård". Amara Rådman, psykolog på könsidentitetsmottagningen i Lund, tycker också om den norska termen "könskonfirmerande".

– Vi bekräftar det kön som patienter själv tycker att hon/han har, säger hon till Sydnytt i SVT.

En lag kom 2013 som ger alla rätt att juridiskt byta kön utan att behöva sterilisera sig. På senare år har också behandlingarna utvecklats av hormonläkare (endokrinologer).

Lund, som ståtar med landets första könsidentitetsmottagning, hade i mitten av 1970-talet någon enstaka patient. Runt 2000 kom ett tiotal, men nu har antalet stigit kraftigt till 87 (2013) och 99 (2014). Vid alla Sveriges sex könsidentitetsmottagningar är mönstret detsamma, enligt Sydnytt, och under 2014 togs närmare 600 personer emot.

Allt fler människor hör också av sig med frågor till RFSL:s ungdomssajt om könskorrigering.

– Det samlade intrycken från de mejl vi får är att det är svårt att få komma till utredning. Om man kommer till öppenvården så ska man få en remiss till ett könsutredningsteam, för de är de enda som har kompetens att göra det här. Men ibland har vi hört att man nekats remiss på felaktiga grunder eller att man börjat egna utredningar inom psykiatrin, det är rättsvidrigt, säger Carl Åkerlund vid RFSL Ungdom.

Det varierar mellan landstingen om könsutredningar ska inkluderas i vårdgarantins regel om max tre månaders väntetid.

Lundströmmottagningen i Alingsås klarar att ta emot dem som söker inom den lagstadgade väntetiden. Västra Götalandsregionen har avsatt pengar för detta, berättar vårdenhetschefen Sonny Johansson:

– Men snart räcker inte heller våra utredningsresurser till längre.

Han tror att ökad tillgänglighet är en viktig orsak till att fler vill göra en utredning. Det sätter också mer press på andra delar av sjukvården dit patienterna kommer för till exempel hormonbehandling och könskorrigerande operation.

Samtidigt ökar behovet av uppföljning av de patienter som genomfört en könskorrigering, vilket också Socialstyrelsen påpekat.

– Det finns ett behov av fortgående psykosocialt stöd för patienter som genomgått den här processen, men vi har i dag inte detta som uppdrag och har inga avsatta resurser till det.

Fakta: Sex mottagningar

Det finns sex mottagningar i Sverige som utreder personer som vill genomgå könskorrigering, i Alingsås, Uppsala, Stockholm, Lund, Umeå och Linköping.

Mottagningen i Alingsås öppnade 2008 med 14 patienter som kom med remiss. Förra året kom 104 patienter och totalt är 319 personer inskrivna i dag.

År 2013 kom en ny lag som innebar att den som vill ändra sitt juridiska kön inte behöver steriliseras. Detta har troligen gjort att intresset för könsutredningar har ökat.

Själva utredningarna tar runt två år, sedan remitteras patienten vidare (på Lundströmmottagningen går 80 procent av patienterna vidare) till hormonbehandling hos endokrinolog, ibland till specialistkirurgi om det är aktuellt med operation för att ta bort brösten eller underlivsoperation. Vissa går också till en logoped för att ändra rösten.

Källa: Lundströmmottagningen Alingsås, RFSL.

Dela artikeln:


Dagens Medicins nyhetsbrev

Välj nyhetsbrev