Få hela storyn
Starta din prenumeration

Prenumerera

Fredag16.04.2021

Kontakt

Annonsera

Meny

Starta din prenumeration

Prenumerera

Sök

Kirurgi

Patienter kan få betala mer ur egen ficka

Publicerad: 23 September 2003, 11:55

14 av 21 tillfrågade ledande landstingsråd tycker att patienter bör betala mer ur egen ficka inom vissa områden i sjukvården. Som exempel nämns viss vård till reumatiker och fertilitetsbehandlingar. Det framgår av en rundringning som Dagens Medicin har gjort.


I somras skrev kommun- och landstingsförbundens ordförande Ilmar Reepalu (s) och Lars Isaksson (s) en debattartikel i Dagens Nyheter om att landsting och kommuner måste hitta nya vägar för finansiering. Samtidigt framfördes tankar om att prioritera tydligare och att hitta områden där "patienterna betalar åtminstone delvis ur egen ficka".  Dagens Medicin har ringt runt till ledande landstingsråd i samtliga landsting och frågat dem om debattartikeln. Och över hälften, eller 14 av 21 tillfrågade, svarar ja på frågan om det är rimligt att hitta områden där patienten åtminstone delvis betalar ur egen ficka. Sex landstingsråd svarar nej och ett avböjer att svara.  En del kommer med spontana förslag på åtgärder som de anser bör diskuteras om de ska omfattas av den offentliga sjukvården. I Landstinget Sörmland nämner Alf Egnerfors (s) viss vård av diabetiker och reumatiker.  - En del reumatiker håller sig igång genom bassängbad. En del andra personer håller sig igång genom att gå på Friskis & Svettis - men det får de betala själva. Är det här rimligt? Nej, säger reumatikerna och blir heligt arga, säger Alf Egnerfors.  Andra nämner till exempel fertilitetsbehandlingar, steriliseringar, borttagning av tatueringar, bröstförstoringar och -förminskningar och vissa enklare kirurgiska ingrepp, som operationer av sneda tår. Ytterligare andra pekar på inkonsekvensen i att glasögon kostar pengar medan hörapparater är gratis. Någon nämner tekniska hjälpmedel, att patienter kanske ska få endast en rollator bekostad av det allmänna. En annan tycker att det som i prioriteringspropositionen var prioriteringsgrupp fyra, "vård av andra skäl än sjukdom eller skada", eventuellt kan falla utanför vad den offentliga vården ska stå för.  Dold prioriteringsdebatt pågår  Stefan Ackerby, chefekonom på Landstingsförbundet, menar dock att de här prioriteringarna rent ekonomiskt endast är "småpotatis". Och nästa år måste landstingen totalt sett skära ned i sin verksamhetsvolym. De senaste åren har kostnadsökningstakten varit runt 7 procent. Men för att landstingen ska nå budgetar i balans krävs att kostnadsökningstakten halveras till nästa år, enligt Stefan Ackerby.  - Det som kostar i vården är de stora, tunga behandlingarna och vården av äldre. Man gör det lätt för sig om man nämner diagnoserna som ligger på marginalen, säger han.  Evert Wirfelt (c), förste vice ordförande i landstingsstyrelsen i Jönköping, menar att det pågår en delvis dold prioriteringsdebatt.  - Det är svårt för politiska partier att vinna röster på en sådan diskussion. Därför förs den inte så tydligt utåt, utan i de politiska ledningarna, där man tvingas ta itu med de här frågorna, säger han.  Lars Isaksson är inte förvånad  På andra håll anses debatten vara i full gång, till exempel i Landstinget i Östergötland. Där beaktar politiker nu ett tjänstemannaförslag som bland annat mynnar ut i att färre patienter ska få operera båda ögonen för gråstarr och att sjukvården ska betala för endast en hörapparat.  Finanslandstingsrådet i Östergötland, Paul Håkansson (s), tror att andra landsting snart kommer att tvingas ta i liknande frågor.  - Jag tror att många kommer att sätta sig in i dem under nästa år, säger han.  Lars Isaksson är inte förvånad över att över hälften av finanslandstingsråden svarat ja på Dagens Medicins enkätfråga.  - Nej, jag tror att de flesta funderar som vi gör, eftersom de lever i verkligheten. Då diskuterar vi avgifter, skattehöjningar, besparingar och strukturförändringar. Men man måste också kunna diskutera vad det allmänna åtagandet ska omfatta.  Om sjukvården får 10 procent av BNP, slipper vi den här prioriteringsdiskussionen då?  - I det korta perspektivet, ja. Men i det längre perspektivet hamnar vi i den situationen i alla fall, säger Lars Isaksson.

Dela artikeln:


Dagens Medicins nyhetsbrev

Välj nyhetsbrev