Få hela storyn
Starta din prenumeration

Prenumerera

Kirurgi

Pengar som tack vid donation debattämne på kongress

Publicerad: 29 september 2014, 14:35

Torsten Malm fixar med det sista inför den europeiska kongressen kring vävnadsdonationer och transplantationer, EATB, som startar på onsdag i Lund.


Skånes universitetssjukhus i Lund, Sus, har Skandinaviens största vävnadsbank. Det är ett skäl till att Lund står som värd för den 23:e årliga kongressen inom European Association of Tissue Banks.

– Vi tillvaratar och förmedlar hjärtklaffar, hornhinnor, hörselben och hud för transplantationer. Jag kan inte peka ut någon annan vävnadsbank i Skandinavien som har så många vävnader och så stort antal, jag räknar oss som en multivävnadsbank, säger Torsten Malm, barnhjärtkirurg och medicinskt ansvarig för Vävnadsbanken på Sus.

Är den här kongressen en stor apparat att ansvara för?

– Ja, det kommer 300 deltagare från 28 länder. De flesta som jobbar med det här brukar försöka komma till de årliga kongresserna.

Vad är de viktigaste punkterna på programmet i år?

– Vi har tre teman på kongressen i år. Det ena handlar om olika sätt att stimulera donation av organ och vävnader, erfarenheter från donationsprogram i olika europeiska länder.

Ja, jag såg att ni puffar för kongressen med filosofen Torbjörn Tännsjö som paneldeltagare.

– Ja, vi kommer att ha en för och emot-debatt om kompensation för donation. Det finns delade uppfattningar för om man på något ekonomiskt sätt ska kompensera donatorer. Många vävnader kommer ju från avlidna. Ska man kompensera familjer? Täcka begravningskostnader? För att stimulera donation. Det finns ju många nackdelar med det här också. Och vi ska belysa båda sidor. Det finns levande donationer av celler också, exempelvis är det en betydande brist på äggceller.

Vad har ni mer för teman?

– Ett annat handlar om tillvaratagande av vävnad för transplantation inom den rättsmedicinska verksamheten. Där har Sverige varit väldigt framträdande, vi har fått i gång ett donationsprogram på alla rättsmedicinska avdelningar. Det har man inte överallt. Och det skulle annars vara donatorer som gick förlorade.

Sen har ni ytterligare ett tema.

– Det tredje temat handlar om långtidsresultaten av vävnadstransplantationer. Hur länge fungerar vävnaden hos mottagaren? Min profession är ju som barnhjärtkirurg, så det här är den punkten som särskilt intresserar mig. Det kommer en barnhjärtkirurg från London som har sammanställt långtidsdata från deras transplantationer. Då pratar vi om 10—20 år, minst.

CHARLOTTA KJELLBERG

Dela artikeln:


Dagens Medicins nyhetsbrev

Välj nyhetsbrev