Få hela storyn
Starta din prenumeration

Prenumerera

Kirurgi

Poäng på vårdtyngd gav bättre arbetsmiljö

Publicerad: 8 maj 2020, 12:00

På den kirurgiska akutvårdsavdelningen vid Skaraborgs sjukhus Skövde arbetar man med ett poängsystem som mäter vårdtyngd. Något som har bidragit till en bättre arbetsmiljö och högre patientsäkerhet.


För fem år sedan behövde arbetsmiljön på kirurgiska akutvårdsavdelningen, kava, ses över. Ledningen arbetade med förbättringsåtgärder som de såg gav små resultat. Bland annat mättes vårdtyngd i ett färgsystem baserat på personalens upplevelser kring arbetspassen.

– Jag tänkte att det måste finnas ett bättre sätt att arbeta proaktivt på. Tillsammans med vår processgrupp, som hade fått inspiration av ett arbetssätt de har vid Universitetssjukhuset i Linköping, tog vi fram ett nytt poängsystem som mäter vårdtyngden inför varje arbetspass, säger Åsa Lastra, enhetschef för kava.

Poängsystemet utgår från en mall där patientens omvårdnadstyngd och medicinska vårdtyngd mäts. Alla patienter som läggs in på kava bedöms med en siffra och en bokstav, se faktaruta nedan. Ju högre poäng, desto mer vårdtung är patienten, förklarar sjuksköterskan Ulrika Krantz.

– Om en patient har fått en etta, då klarar den sig i stort sett själv, har den tilldelats en trea behöver den hjälp av minst två personal i omvårdnad. En A-patient tar sin medicin själv i tablettform och är stabil. Men poängen förändras ju hela tiden. En patient kan ha en hög siffra när den kommer in, för att sedan minska, säger hon.

Bedömning av vårdtyngd mäts därför flera gånger varje dag. Och efter varje avslutat arbetspass går avdelningens vårdplatskoordinator igenom platsläget och vårdtyngden för de olika arbetslagen. Om ett vårdlag har flera tunga patienter kan det förstärkas med ytterligare en person.

– På så vis kan varje arbetslag planera sitt arbetspass. Om det är väldigt medicinskt tufft finns också möjligheter att omfördela arbetet innan personalen går på, säger Ulrika Krantz.

När det kommer in nya patienter från akuten är det också lättare att placera dem i ”rätt” arbetslag, beroende på hur vårdtyngden ser ut.

Ulrika Krantz säger att arbetssättet har skapat en framförhållning som gör att personalen lättare kan stärka upp om det blir tungt, och har medfört ett ökat samarbete.

Förutom att arbetsmiljön blivit bättre, tror hon också att arbetssättet har lett till en ökad patientsäkerhet.

– Eftersom man ringar in patienterna med de största patientsäkerhetsriskerna från start kan vi hjälpas åt mycket mer. Vi är övertygade om att vi minskar riskerna otroligt genom att jobba på det här sättet, säger Ulrika Krantz.

Nu håller avdelningen på att ställa om till att bli en covid-19-enhet. Och Ulrika Krantz säger att arbetssättet kan underlätta även under en pågående pandemi.

– Vi ser ingen anledning att sluta mäta vårdtyngd om vi blir en covidavdelning. Tvärtom – en patient som är smittad kan ju också vara relativt självgående, samtidigt som det kommer att finnas de som är väldigt omvårdnads- och medicinskt krävande, säger hon.

Malin Wernström

Reporter

malin.wernstrom@dagensmedicin.se

Dela artikeln:


Dagens Medicins nyhetsbrev

Välj nyhetsbrev