Stöd för fetmakirurgi vid typ 1-diabetes

– Resultaten är ett viktigt steg framåt på området, säger Gudrun Höskuldsdottir, specialistläkare i internmedicin och ST-läkare på diabetescentrum vid Sahlgrenska universitetssjukhuset.

Hon är försteförfattare till den nya studien vars resultat presenterades under EASD-kongressens tredje dag. Gudrun Höskuldsdottir berättar att man har märkt av ett ökat intresse för fetmakirurgi bland svenska patienter med typ 1-diabetes.

– Fast överlag är man försiktig med sådan kirurgi till patientgruppen eftersom det saknas långtidsdata. Vi ville därför få en bättre bild av effekterna och riskerna med behandlingsformen på sikt.

Studien baseras på retrospektiv data för närmare 800 patienter med typ 1-diabetes, och alla var hemmahörande i Sverige. Ungefär hälften hade fått fetmakirurgi i form av gastric bypass, där magsäck och tolvfingertarmen kopplas bort. Uppföljningstiden pågick i nästan fem år i snitt.

Enligt resultaten var sannolikheten för kardiovaskulär död 85 procent lägre inom gruppen som hade genomfört kirurgin, jämfört med patienter som i stället fått standardterapi och utgjorde en kontrollgrupp. Det var även en lägre sannolikhet för bland annat hjärtsvikt och stroke bland dem som gjort en gastric bypass. Man fann däremot ingen statistisk säkerställd skillnad mellan de två grupperna gällande död oavsett orsak.

Inom gruppen som hade opererats sågs också en två gånger högre sannolikhet för hyperglykemi, alltså en onormalt hög blodsockernivå, under första dagen efter ingreppet.

– Vissa drabbades bland annat av ketoacidoser som krävde sjukhusvård. Det är svårt att spekulera kring orsaken men kanhända drogs insulindosen ned för mycket efter kirurgin, säger Gudrun Höskuldsdottir och fortsätter:

– Våra resultat talar för många fördelaktiga effekter av gastric bypass för patientgruppen. Fast självklart ska patienter som är intresserade av kirurgin också upplysas om potentiella risker med ingreppet.

En svaghet med fynden är att forskarna saknade information om vilka tekniska hjälpmedel, såsom insulinpumpar eller glukosmätningssystem, som patienterna använde.

– Det kan exempelvis ha påverkat siffrorna gällande sjukhuskrävande vård, säger hon.

Fynden justerades för bland annat kön, ålder och BMI. Data gäller för åren 2007 till 2013, och kommer från Nationella diabetesregistret och SOReg, det skandinaviska fetmakirurgiregistret.

Under fjolårets EASD-kongress gick EASD och ADA ut med att fetmakirurgi tar plats i de uppdaterade behandlingsriktlinjerna om hur hyperglykemi ska handläggas vid typ 2-diabetes, vilket Dagens Medicin rapporterade om.

Läs mer:

Gudrun Höskuldsdottir med flera. Type 1 diabetes and obesity: Could bariatric surgery be a safe and beneficial option?