Få hela storyn
Starta din prenumeration

Prenumerera

torsdag22.04.2021

Kontakt

Annonsera

Meny

Starta din prenumeration

Prenumerera

Sök

Kirurgi

Stora brister i handhygien i operationssalarna

Publicerad: 9 mars 2015, 13:42

Annette Erichsen, doktorand vid institutionen för vårdvetenskap och hälsa vid Göteborgs universitet och själv operationssjuksköterska.

Vårdpersonal i operationssalar följer inte hygienföreskrifter och missar att sprita händerna och att byta handskar oftare än de kommer ihåg att göra det.


Forskare vid Sahlgrenska akademin i Göteborg har genomfört en observationsstudie från 94 kirurgiska ingrepp vid ett större svenskt sjukhus. Sammanlagt räknade forskarna till 2 393 moment där vårdpersonalen borde ha desinficerat händerna eller använt aseptisk teknik. Vårdpersonalen missade att göra det i mer än 90 procent av fallen.

När det fanns brister i den aseptiska tekniken, det vill säga arbetsmetoden för att hålla medicinskt material rent och sterilt, ledde det i sin tur till en kraftig ökning av situationer där man borde ha desinficerat händerna. Brister i aseptisk teknik kan uppstå till exempel vid tillfällen när någon tappar ett instrument på golvet, telefonen ringer eller att någon omedvetet kliar sig lite på näsan.

– Man får lära sig undertrycka kroppsliga impulser, man behöver bli medveten om var man har sina händer. Sådant ingår ju i träningen till operationssjuksköterska, men det gör inte det för de andra grupperna. Det är klart att det är ett problem, säger Annette Erichsen, doktorand vid institutionen för vårdvetenskap och hälsa vid Göteborgs universitet och själv operationssjuksköterska.

I studien ingår hela vårdteam med undersköterskor, operationssjuksköterskor, narkossköterskor, narkosläkare och kirurger eller ortopeder.

Forskarna har använt Världshälsoorganisationen WHO:s observationsmetod för att göra granskningen av invasiva vårdmoment i samband med kirurgiska ingrepp, som exempelvis intubering, lokalbedövning, intravenösa injektioner och inläggning av kateter i blodbana och urinvägar.

Ibland använde vårdpersonalen handskar i stället för handdesinfektion, vilket kan medföra risker. Och studien visade också att handskar användes på ett osystematiskt sätt. Ibland för lite, ibland för mycket och i vissa fall på ett sätt som försämrade hygienen.

– Man använder samma handskar för flera vårdmoment. Så man kan till exempel ha patientens urinvägsflora med sig när man sedan sprutar in läkemedel i en ven. Handskar kan förhindra effektiv handdesinfektion, säger Annette Erichsen.

Studien har sina begränsningar, enligt forskarna, eftersom den först inkluderade hela operationen, för att efter 43 ingrepp övergå till att fokusera på induktionsfasen. Olika typer av operationer har observerats inom vanlig kirurgi, gynekologi, urologi och ortopedi.  Handhygienföreskrifter hade störst efterlevnad inom ortopedisk kirurgi, minst inom pediatrisk.

Det handlar om många delmoment som sker i snabb följd på kort tid. Går det ens att få till en riktigt bra efterlevnad av aseptisk teknik och handhygien?

– Ja, det går att få detta riktigt, riktigt bra. Men det krävs ett nytt sätt att träna och arbeta. För huvudfokus måste fortfarande vara på patientens vitala parametrar. Därför måste det här bli automatiserat, det måste bli ett invant beteende, säger Annette Erichsen.

Hon har själv arbetat på operation i 14 år och konstaterar att vården är oerhört produktionsinriktad.

– Men det behövs frigöras tid för att lära om och lära nytt för patientsäkerhetens skull. Infektioner är ju den vanligaste vårdskadan i Sverige i dag och också den dyraste.

Läs abstract här:

Annette Erichsen Andersson med flera.Hand hygiene and aseptic techniques during routine anesthetic care - observations in the operating room, Antimicrobial Resistance and Infection Control den 6 februari.

Dela artikeln:


Dagens Medicins nyhetsbrev

Välj nyhetsbrev