Storstadsregionerna välkomnar patienter från Ukraina

I början av mars bad Socialstyrelsen regionerna att se över hur många patienter som sjukvården kan ta emot om EU:s civilskyddsmekanism kommer med en skarp förfrågan om bistånd.

Någon sådan har dock hittills inte kommit, enligt Socialstyrelsens presstjänst.

Dagens Medicin har haft kontakt med Region Stockholm, Västra Götalandsregionen och Region Skåne. Alla tre hyser ett stort engagemang när det gäller att bistå offren för det ryska anfallskriget mot Ukraina.

– Som ett stort sjukvårdssystem kan och vill vi hjälpa till, konstaterar Johan Bratt, chefläkare i Region Stockholm.

Samtidigt hade Stockholm i början av veckan 377 inlagda covidpatienter – en siffra som Johan Bratt ser som relativt hög.

– Men akutsjukhusen är nu tillbaka i normalläge igen och vi har även kommit i gång med att bedriva elektiv vård och har möjlighet att skala upp, säger han. 

Samtidigt är det oklart vilken typ av patienter som det kan handla om. Här väntar Region Stockholm på besked, uppger Johan Bratt.

– Traumapatienter behöver tas om hand och stabiliseras rejält på plats innan de kan flyttas. Men det kan exempelvis finnas andra patienter, som cancerpatienter, som vi kan hjälpa.

Ingår det i er analys också att kika på vilken beredskap som behövs i vården om Ryssland skulle rikta något militärt hot mot Sverige?

– Det pågår olika scenarioarbeten, men det är inget jag vill gå in på, säger Johan Bratt.

Hur resonerar ni kring att sjukhusläkare i Stockholm kan vilja resa till Ukraina eller grannländerna och hjälpa till i vården där?

– Det finns ett väldigt stort engagemang bland vårdens medarbetare för att hjälpa och i hela samhället nu. Man får ha kontakt med sin arbetsgivare som får bedöma vad som är möjligt, säger Johan Bratt.

Även Västra Götalandsregionen, VGR, bejakar Socialstyrelsens förfrågan och uppger att man kan ta emot ett okänt antal patienter förutsatt de extraordinära omständigheterna. Exakt kapacitet lämnas inte ut till Dagens Medicin av totalförsvarsskäl, enligt VGR:s presstjänst.

”Begränsade faktorer är inte Iva-kapacitet utan tillgången generellt på slutenvårdsplatser. Neonatal/Barn-IVA kräver ytterligare beredning. VGR har möjlighet att hantera brännskador även om det saknas brännskadeavdelning”, skriver VGR:s särskilda organisation för Ukraina i svaret.

Per Örtenwall är traumakirurg och har bland annat arbetat på mission utomlands vid konflikter i Mali och Libyen. Foto: Ines Sebalj

Vad exempelvis Sahlgrenska universitetssjukhuset kan göra, uppger Per Örtenwall, överläkare inom traumakirurgi där, är att ta emot skadade personer som evakuerats från Ukraina till olika specialistcentra i Europa. Som läget ser ut kan evakuering från Ukraina dock bli svårt, menar han.

Den krassa verkligheten är att de som blir svårast skadade i bålen och huvudet har små överlevnadschanser.

De patienter som främst kan komma till Sverige bedömer han är de som behöver rekonstruktiv kirurgi och plastikkirurgi. De kan exempelvis ha skador på ben och armar och i ansiktet.

– Den krassa verkligheten är att de som blir svårast skadade i bålen och huvudet har små överlevnadschanser, säger Per Örtenwall.

Att patienter som vårdats utomlands kan bära på multiresistenta bakterier utgör inget problem, anser han. Svensk sjukvård har god vana att genom screening och kohortvård se till att bakterierna inte sprids . 

Däremot kan vårdplatssituationen bli utmanande att lösa.

– Att hantera skottskador från grövre kalibervapen, som ger mer omfattande skador, är vi inte heller så vana att hantera. Den vanligaste skottskadan i Sverige är ju från pistol, säger han.

Även i Region Skåne är sjukvården beredd att ställa upp med vårdbistånd vid en skarp förfrågan, uppger Gilbert Tribo (L), ordförande i hälso- och sjukvårdsstyrelsen. 

 – Ja, det är ingen tvekan att vi ska hjälpa till med det vi kan. Vi i den politiska ledningen sa med detsamma till tjänstemännen att vi ska vara behjälpliga på alla sätt. Det hade exempelvis underlättat att vi kunde hålla större lager av läkemedel i den här situationen, men vi har utrustningen som kuvöser och respiratorer och annat, säger han. 

– Under kriget i Libyen och den arabiska våren fick vi en hel del krigsskadade patienter, så vi har en viss vana här i Skåne. 

Dagens Medicin har sökt Taha Alexandersson, tillförordnad krisberedskapschef på Socialstyrelsen, för att ställa frågor om vårdens övriga beredskap i landet men hon uppges inte ha tid för en intervju.