Få hela storyn
Starta din prenumeration

Prenumerera

Kvinnohälsa

Blygsam effekt av norsk screening med mammografi

Publicerad: 22 september 2010, 21:01

När mammografiscreening infördes i Norge minskade dödligheten i bröstcancer – men bara med 10 procent.


Nu kommer en ny studie som kan bli nästa inlägg i debatten om mammografiscreening. Det är forskare vid det norska cancerregistret som har analyserat dödlighet i bröstcancer före och efter att mammografiscreening infördes i olika delar av Norge.

Slutsatsen är att sådan screening minskat dödligheten i sjukdomen med 10 procent. Siffran var oväntat låg, enligt läkaren Mette Kalager, som är en av författarna till studien.

– Vi hade väntat oss ungefär samma resultat som i de randomiserade studierna där minskningen i dödlighet är runt 25 procent. Men dessa studier gjordes på 1980-talet och sedan dess har bröstcancersjukvården gått framåt inom flera områden, vilket vi tror bidrar till att effekten av screening delvis suddas ut, säger hon till Dagens Medicin.

Mammografiscreening infördes stegvis i Norge med start år 1996. Tio år senare var programmet fullt utbyggt i landets samtliga regioner.

Forskarna konstaterar att dödligheten i bröstcancer sjönk med 7,2 fall per 100 000 kvinnor och år efter att screening införts, jämfört med en historisk kontrollperiod 1986 till 1996 då ingen screening förekom.

Men dödligheten i bröstcancer sjönk också i de delar av landet som under utbyggnadsfasen ännu inte infört screening. Denna nedgång var 4,8 dödsfall per 100 000 kvinnor och år, jämfört med den historiska kontrollperioden.

Minskningen i dödsfall som kunde kopplas till mammografiscreening var därför 2,4 per 100 000 invånare, eller en tredjedel av den totala minskningen. Detta motsvarar i sin tur en relativ minskning med 10 procent.

– I andra studier, till exempel från Sverige, har man sett en betydligt större minskning i bröstcancerdödlighet efter att mammografiscreening införts. Men dessa studier har inte haft en kontrollgrupp som är samtidig i tid. Man har därför inte kunnat kompensera för hur dödligheten i bröstcancer totalt sett minskat över tid, säger Mette Kalager.

Hon och hennes forskarkollegor konstaterar att screening ändå är effektivt för att minska dödligheten i bröstcancer. Men för att maximera nyttan behöver screeningen integreras i hälso- och sjukvården och täcka hela befolkningen.

Om effekten är så liten, ska man inte sluta med mammografiscreening?

– Det är en politisk prioriteringsfråga. Men man bör informera kvinnor om att minskningen i dödlighet troligen är blygsam. Innan jag själv personligen tar ställning för eller emot screening behöver det komma mer tydliga data över nackdelarna med screening, som överdiagnostik, säger Mette Kalager.

Studien publiceras i dag, onsdag, i tidskriften New England Journal of Medicine. Bakom studien står även bland andra svensken Hans-Olov Adami, professor i epidemiologi vid Harvard School of Public Health i Boston, USA.

Läs abstract till studien:

New England Journal of Medicine 2010; 363: 1203–1210

Dela artikeln:

Dagens Medicins nyhetsbrev

Välj nyhetsbrev