Få hela storyn
Starta din prenumeration

Prenumerera

Kvinnohälsa

Flerbörd och låg födelsevikt gav ökad risk för hjärnskada efter IVF

Publicerad: 8 februari 2002, 09:24

I lördagens utgåva av tidskriften Lancet presenteras data om 5680 svenska barn födda under perioden 1982-1995 efter in vitrofertilisering, IVF. När data justerats för andra riskfaktorer kan forskarna inte utesluta att tekniken i sig kan innebära en ökad risk för hjärnskada, särskilt cerebral pares, CP.


Ämnen i artikeln:

IVF

Forskargruppen, där bland annat barnneurologen Bo Strömberg, Akademiska barnsjukhuset i Uppsala, ingick, har undersökt hur det gått för 5 680 barn som fötts efter IVF. De har jämförts med 11 360 matchade kontroller, det vill säga barn som fötts efter naturlig befruktning. För tvillingbarn som fötts efter IVF (2060 barn) användes 4120 andra tvillingbarn som kontroll.  Barn som fötts efter IVF behövde oftare habilitering, hjälp till ett så normalt liv som möjligt. För samtliga IVF-barn, det vill säga både de som fötts efter enkelbörd och flerbörd, var ökningen 70 procent jämfört med kontrollerna. Totalt hade 101 barn efter IVF behov av habiliteringsinsatser (1,78 procent). Bland kontrollerna var det 119 barn (1,05 procent).  För IVF-barn som föddes efter enkelbörd var ökningen 40 procent, en siffra som var på gränsen till ej signifikant. För IVF-barn var andelen 1,39 procent, jämfört med 1,04 procent för de andra barnen.  Den vanligaste anledningen till behov av habilitering var cerebral pares. Misstanke om fördröjd utveckling och missbildningar var andra orsaker.  Tvillingfödsel är en viktig riskfaktor för behov av habiliteringsinsatser. Eftersom flerbörder är vanligare vid IVF än vid förlossningar efter normal befruktning, påverkar detta utfallet.  Flerbördsfödsel ökar dessutom frekvensen av låg födelsevikt och andelen för tidigt föda, vilket också är förknippat med ökat behov av habilitering.  När man justerat data för låg födelsevikt, i vilken vecka barnen föddes, kön, mammans ålder, födelseår, sjukhus där födseln gjordes var IVF fortfarande en oberoende riskfaktor för behov av habilitering. Men risken fanns inte hos barn efter enkelbörd.  En överrapportering av misstänkta fall av störningar hos IVF-barn kan finnas, eftersom IVF-födslar av förklarliga skäl sannolikt följs upp mer noga än en vanlig födsel - både av föräldrar och sjukvården.  Studien har sina begränsningar, skriver forskarna. Så kan man till exempel inte skilja ut effekten av olika IVF-tekniker. Register över insatser av habilitering för barn är ofullständiga, eftersom alla data inte har lagts in i databaser. Barn med lindriga problem har kanske inte heller kommit till habilitering. Men forskarna antar att dessa osäkerheter bör vara desamma för både IVF-barn och kontroller.  Forskarna menar att slutsatsen av studien är att man bör minska antalet embryon som används vid IVF, något som redan anammats i verksamheten.

Sten Erik Jensen

Ämnen i artikeln:

IVF

Dela artikeln:


Dagens Medicins nyhetsbrev

Välj nyhetsbrev

Se fler branschtitlar från Bonnier News