Få hela storyn
Starta din prenumeration

Prenumerera

Kvinnohälsa

Högt tryck ska hittas tidigare

Publicerad: 28 augusti 2012, 09:00

SFOG 2012. Gravida som riskerar havandeskapsförgiftning kan hittas tidigare om fler faktorer vägs in. Detta enligt de första nationella riktlinjerna på området.


Havandeskapsförgiftning, preeklampsi, skördar dagligen kvinnoliv runt om i världen. I Sverige är det ovanligt med så allvarliga konsekvenser, tack vare mödravården som inrättades framför allt just för att hitta kvinnor med preeklampsi.

På senare år har också kunskaperna ökat kring vilka kvinnor som löper ökad risk att drabbas.

– Tidigare har man främst inriktat sig på de klassiska symtomen svullnad, äggviteläckage i urinen och att följa blodtrycket. I riktlinjerna tar vi upp vikten av att mer systematiskt väga in faktorer som diabetes, övervikt och tidigare preeklampsi, säger Stefan Hansson, professor och överläkare vid kvinnokliniken på Skånes universitetssjukhus i Malmö.

På den pågående SFOG-veckan i Kristianstad presenterade han i dag, tisdag, de nya riktlinjerna som en arbetsgrupp inom Svensk förening för obstetrik och gynekologi har tagit fram.

– Hittills har varje sjukhus tagit fram sina egna riktlinjer och PM, utan att klarlagd evidens har funnits. Exempelvis har själva definitionen av vad som är havandeskapsförgiftning varierat. Men kvinnor har rätt till samma behandling oberoende av var de behandlas, säger Stefan Hansson.

Riktlinjerna ska råda bot på de olikheter som finns i dag gällande när profylaktisk behandling ska sättas in, vilka läkemedel som ska ges för att sänka blodtrycket, hur kramper ska förhindras och hävas och när förlossningen ska sättas igång.

Målet blir att få ned det diastoliska blodtrycket, undertrycket, under 100 mmHg, och det ska absolut inte stiga över 110 mmHg, eftersom högre tryck ökar risken för hjärnblödning.

På senare år har flera tester utvecklats för att spåra olika markörer i blodet som varslar om sjukdomen.  Stefan Hansson forskar själv om dessa biomarkörer och han tror att de inom två till fem år kommer att användas som screening i mödravården för att hitta kvinnor i riskzonen redan under graviditetens första månader. Dessa skulle då kunna följas noggrannare – och för dem med liten risk kanske mödravårdskontrollerna skulle kunna glesas ut.

SFOG rekommenderar ännu inte användning av biomarkörerna, men en genomgång av dem finns med i riktlinjerna.

På senare år har också kunskapen vuxit om att kvinnor som haft havandeskapsförgiftning även löper stor risk att få hjärt-kärlsjukdomar och stroke senare i livet. Därför är uppföljning ett viktigt kapitel i riktlinjerna.

– Ansvaret för detta måste ligga på primärvården, så det är viktigt att vi har den med oss. Men redan vid efterkontrollen på kvinnokliniken måste kvinnorna få muntlig och skriftlig information om hur viktigt det är med kost och motion och att följa upp blodtrycket, säger Stefan Hansson.

LISA JACOBSON

Dela artikeln:

Dagens Medicins nyhetsbrev

Välj nyhetsbrev