Få hela storyn
Starta din prenumeration

Prenumerera

Kvinnohälsa

Kompakt stöd för abortlagen i sjukvården

Publicerad: 7 juni 2007, 11:44

Abortlagstiftningen har ett kompakt stöd bland gynekologer och barnmorskor – även bland de troende. Och ju större erfarenhet de har av att arbeta med aborter, desto liberalare blir deras inställning. Det visar en ny doktorsavhandling.


Abortlagen är fortfarande aktuell, 32 år efter att den infördes. Bland annat har kristdemokraterna diskuterat en sänkning av den övre abortgränsen, som i dag går vid 22 fullgångna veckor.

– Visst, i den bästa av världar hade vi färre aborter, men det är svårt för många kvinnor att hitta ett fungerande preventivmedel. Och de aborter som utförs efter 18:e veckan är få och beviljas bara om det föreligger synnerliga skäl, säger Agneta Zellbi, överläkare vid kvinnokliniken på Södersjukhuset i Stockholm.

Agneta Zellbi ”instämmer helt” med den nuvarande abortlagen. Och hon är långt ifrån ensam. En kommande doktorsavhandling visar att dagens abortlagstiftning har ett mycket starkt stöd bland landets gynekologer och barnmorskor.

– Ja, det kan man lugnt påstå. Av dem jag frågade tycker i princip alla att den abortlagstiftning vi har i dag, med fria aborter, är bra. Det är väldigt tydligt och klart, säger Meta Lindström, kurator och doktorand vid klinisk vetenskap på Umeå universitet.

I höst disputerar hon på en avhandling om gynekologers, barnmorskors och sjuksköterskors åsik­­ter om och erfarenheter av den svenska abortvården.

Erfarenhet spelade stor roll
I avhandlingen ingår bland annat en enkät, där Meta Lindström har fått svar från 444 gynekologer och barnmorskor på 48 frågor om bland annat abortlagstiftningen.
Hon har även intervjuat ytterligare 40 barnmorskor och gynekologer med hjälp av tematiska öppna frågor i olika fokusgrupper.

– Alla gynekologer utom en tyckte att kvinnan har rätt till fri abort. Barnmorskorna var något mer rest­riktiva, även om stödet för den fria aborten även där var i det närmaste kompakt, säger Meta Lindström.

En tredjedel av barnmorskorna hade dock inte någon erfarenhet av att arbeta med aborter. Men det visade sig att ju större erfarenhet de hade, desto större var förståelsen för dagens abortlag.

– Ju större erfarenhet, desto liberalare var de i tanken. Och ju närmare i tiden denna erfarenhet låg, desto mer förstod de kvinnans situation, säger Meta Lindström.

Inte ens om barnmorskan eller gynekologen var troende påverkades deras inställning nämnvärt.
Däremot fanns det olika åsikter om var de tillfrågade ansåg att gränserna bör gå, hur långt in i graviditeten abort bör tillåtas. Återigen var barnmorskorna något mer restriktiva än gynekologerna.

– Det fanns inget direkt motstånd mot den övre gräns som finns i dag, även om man märker att både gyne­kologer och barnmorskor funderar väldigt mycket på det här. Men oavsett vilket, så var alla överens om att det är bättre om kvinnan får stöd och hjälp av sjukvården att genomföra en laglig abort än att de gör en illegal abort.

Fler män ville ge rätt att vägra
Meta Lindström frågade också om man, i egenskap av barnmorska eller gynekolog, ska ha rätt att vägra att delta i en abort. Bland barnmorskorna tyckte runt 40 procent detta. Bland gynekologerna fanns en tydlig könsskillnad. 46 procent av de kvinnliga gynekologerna tyckte att man ska ha rätt att vägra medan betydligt fler av de manliga gynekologerna, 64 procent, tyckte det.

– Det bekräftar tidigare studier dels om att män och kvinnor fattar beslut på olika sätt, dels om att kvinnor oftare tycker att svåra arbetsuppgifter bör delas lika på alla, säger Meta Lindström.

Så det krav på en så kallad samvetsklausul, att vårdpersonal ska ha rätt att vägra delta i en abort, som vissa kristdemokrater framfört, har alltså bara halvhjärtat stöd i vården?

– Ja, det kan man gott säga. Dessutom blir det allt fler kvinnliga gynekologer, så de som tycker det blir allt färre, säger Meta Lindström.

Dela artikeln:


Dagens Medicins nyhetsbrev

Välj nyhetsbrev