Kvinnohälsa
Partnern till viktigt spermieprotein är hittad
Publicerad: 16 april 2014, 17:00
Forskare i Storbritannien har identifierat en receptor på äggceller som behövs för att de ska kunna vidhäfta till spermier under befruktningen. Fyndet, som publiceras i tidskriften Nature, kan möjligen få betydelse i behandlingen av infertilitet.
Den nyupptäckta receptorn binder till ett ytprotein på spermier som kallas Izumo 1. Detta spermieprotein upptäcktes år 2005 och visade sig då vara nödvändigt för manlig fruktsamhet.
Ända sedan dess har forskare försökt hitta motsvarande protein på äggceller, skriver Nature i ett pressmeddelande. Nu tycks alltså den jakten vara avslutad.
Honmöss som saknar den aktuella receptorn kan inte bli gravida och deras äggceller kan inte smälta samman med spermier, konstaterar Enrica Bianchi och hennes kollegor vid Wellcome Trust Sanger Institue i Cambridge, Storbritannien.
Resultaten är spännande, anser Luca Jovine, professor vid Karolinska institutet i Huddinge, som tidigare kartlagt viktiga molekylära steg som sker före spermien binder till ytan på äggcellen.
– Fynden pekar på att befruktningsprocessen är mer komplex än vad man tidigare trott. Det verkar vara olika proteiner som orsakar vidhäftningen på cellmembrannivå och fusionen av könscellerna. Tidigare trodde man att det vara samma proteiner som involverade i dessa processer, säger han till Dagens Medicin.
Äggcellsreceptorn är tidigare känd under namnet folatreceptor 4, men forskarna föreslår att den döps om till Juno, efter den romerska gudinnan för äktenskap och fruktsamhet.
Enrica Bianchi och hennes medarbetare tror även att Juno kan ha betydelse för att hindra andra spermier att befrukta samma äggcell. Efter att en första spermie trängt in i äggcellen så avyttras Junoproteinerna snabbt från äggcellens yta i samma takt som den spermiehindrande ytspärren bildas runt äggcellen.
De avyttrade Junoproteinerna skulle till och med kunna fungera avledande för andra spermier i närheten, spekulerar forskarna.
Resultaten är baserade på musstudier. Men både Izumo 1 och Juno finns hos alla andra däggdjur, och forskarna konstaterar att bindningsförmågan mellan proteinerna även finns hos människor.
Sammantaget tror forskarna att den här interaktionen kan bli en ny måltavla för både nya preventivmetoder och fertilitetsbehandlingar.
– Resultaten verkar mycket trovärdiga. Att det tagit så lång tid att hitta den här receptorn beror sannolikt på att bindningsstyrkan till Izumo 1 är ganska låg, men det kompenseras nog av att de bägge proteinerna finns i stort antal på cellernas yta, säger Luca Jovine till Dagens Medicin.
Läs abstract till studien: