Satsningar på kvinnohälsa ger resultat

– Vi kan se konkreta resultat som minskat antal allvarliga bristningar och att andelen som är nöjda med sin förlossning ökar, men även exempel som nya nationella riktlinjer inom endometrios, säger Ingrid Osika Friberg, senior utredare på Jämställdhetsmyndigheten och medförfattare till rapporten.

Myndigheten presenterar varje år en analys av hur de insatser som gjorts med statliga medel för att öka jämställdheten har fallit ut. Ett av de sex jämställdhetsmålen som regeringen satt upp är jämställd hälsa.

Totalt handlar det om omkring 4,7 miljarder kronor som har fördelats till insatser inom förlossningsvården och kvinnors hälsa inom primärvården mellan 2015 och 2019. Ytterligare 3 miljarder har aviserats för perioden 2020 till 2022. Pengarna har fördelats av Sveriges Kommuner och Regioner, SKR, till regionerna och dessutom har uppdrag har givits till ett antal myndigheter. Ett stort fokus har legat på förlossningsvården, där det alltså syns resultat.

– Men det kvarstår mycket arbete med att säkra bemanningen och få medarbetare att stanna kvar i förlossningsvården. Omfattande pensionsavgångar väntar och här behöver arbetsgivarna se till att personalen vill arbeta kvar och orkar arbeta heltid, säger Ingrid Osika Friberg och fortsätter:

– Införandet av nya indikatorer inom förlossningsvården, liksom nya diagnoskoder för bristningar, gör att det blir lättare att följa upp vården, det är positivt.

I sin analys har myndigheten bland annat tagit del av rapporter och uppföljningar från myndigheter och SKR liksom nya kunskapsstöd. Insatser som införande av avgiftsfri mammografi och cervixcancerscreening liksom kostnadsfria preventivmedel tas också upp i rapporten som saker som troligen har givit positiva resultat för kvinnors hälsa.

Däremot konstaterar utredarna att även om kunskapsläget förbättrats avseende sjukdomarna vestibulit och hypotyreos så är det för tidigt att dra några slutsatser om effekterna.

I rapporten konstateras också att satsningarna har lett till ökad kompetens inom diabetes- och hjärtsjukvården när det gäller skillnader mellan könen och att Socialstyrelsen tillsammans med Försäkringskassan arbetat för en jämställd sjukförsäkring genom utveckling av det försäkringsmedicinska beslutsstödet. Hur dessa påverkar vården är däremot för tidigt att säga.

– Sammanfattningsvis är vi på rätt väg, men det finns mycket kvar att göra för att nå målen, säger Ingrid Osika Friberg.

Läs hela rapporten här.