Få hela storyn
Starta din prenumeration

Prenumerera

Kvinnohälsa

Snart svar om surrogatmödraskap

Publicerad: 22 februari 2016, 12:27

Surrogatmödraskap var länge otänkbart i Sverige. Nu får frågan snart sitt svar när en statlig utredning läggs på regeringens bord.


På onsdag presenterar lagman Eva Wendel Rosberg sina slutsatser. I nästan tre års tid har hon undersökt om så kallat altruistiskt surrogatmödraskap ska bli tillåtet i Sverige. Engagemanget har varit stort, berättar hon.

– Det är många som har kontaktat oss. Barn är viktigt för många människor, och det finns också relativt många som är ofrivilligt barnlösa. Jag kan tänka mig att det är därför som det väcker starka känslor, säger Eva Wendel Rosberg.

Hennes första förslag i utredningen, att ge ensamstående kvinnor rätt till insemination i den svenska vården, har riksdagen redan sagt ja till.

Frågan om surrogatmödraskap är på många sätt mer komplex. Tidigare ansågs det inte vara etiskt okej att använda en annan kvinna som medel för att lösa ett barnlöst pars problem. Men för tre år sedan slog Statens medicinsk-etiska råd (Smer) fast att surrogatmödraskap, utan pengar inblandade, bör vara tillåtet i Sverige. Kvinnor som vill vara surrogatmödrar åt anhöriga bör ha möjlighet att själva råda över sina kroppar, ansåg rådet.

Personer som skulle kunna efterfråga behandlingen är exempelvis par där kvinnans livmoder inte fungerar, män i samkönade relationer samt ensamstående kvinnor med fertilitetsproblem.

Surrogatmödraskap är tillåtet i flera andra länder, bland annat Storbritannien, Nederländerna och i vissa stater i USA. Men det finns också länder som förbjudit det, bland annat Danmark och Finland.

I Sverige finns redan mer än 100 barn som kommit till genom surrogatarrangemang utomlands. Debatten i ämnet har stundtals varit het. RFSL, som drivit frågan om en legalisering länge, anser inte att surrogatmödraskap per automatik är ett utnyttjande — medan kritiker, som författaren Kajsa Ekis Ekman, jämställer surrogatmödraskap med prostitution.

I riksdagen splittrar frågan blocken. KD och V är mot surrogatmödraskap, medan C och FP är för så länge pengar inte är inblandat. Övriga partier har ännu inte tagit ställning, utan vill invänta utredningens slutsatser.

Surrogatmödraskap

Med surrogatmödraskap menas att en kvinna blir gravid och bär barnet åt någon annan. Efter förlossningen avsäger hon sig vårdnaden.

Surrogatmödraskap kan vara antingen partiellt eller fullständigt.

Vid partiellt surrogatmödraskap befruktas surrogatmoderns eget ägg av spermier från en av de tilltänkta föräldrarna, eller från en givare.

Vid fullständigt surrogatmödraskap förs ett befruktat ägg in och utvecklas i surrogatmoderns livmoder. Såväl ägg som spermier kommer från de tilltänkta föräldrarna eller från donatorer.

I dag är det inte tillåtet för sjukvården att ge assisterad befruktning i samband med surrogatmödraskap.

Utredningen ska också ta ställning till om det ska krävas en genetisk koppling mellan barnet och den eller de tilltänkta föräldrarna vid assisterad befruktning.

Källor: Kommittédirektiv 2013:70

TT

Dela artikeln:


Dagens Medicins nyhetsbrev

Välj nyhetsbrev