Få hela storyn
Starta din prenumeration

Prenumerera

Torsdag15.04.2021

Kontakt

Annonsera

Meny

Starta din prenumeration

Prenumerera

Sök

Kvinnohälsa

Snäv policy missar de mest utsatta barnen

Publicerad: 31 Augusti 2016, 08:20

Foto: Thinkstock

Ny forskning visar att kliniker med policy att bara ta navelsträngsprov vid högriskförlossningar oftare missar de mest utsatta barnen. Nu ställs krav på skärpta rutiner.


Ämnen i artikeln:

Förlossningsvård

Ett blodprov på navelsträngen för att mäta pH strax efter födseln visar om ett barn haft syrebrist under förlossningen. Alla tycks överens om att provet är viktigt att ta vid högriskförlossningar och hos barn som mår dåligt. Men om det bara ska tas just då, eller på alla nyfödda, har debatterats.

Ett argument för selektiv provtagning har bland annat varit att man inte i onödan ska ta prov på friska barn.

Kritiker pekar dock på risken att man missar att ta provet när det verkligen behövs – och särskilt i stressiga situationer – om rutinen inte sitter i ryggmärgen. Och att man därmed kan missa en viktig pusselbit när man fattar beslut om kylbehandling för att motverka hjärnskador.

Nu visar en ännu opublicerad studie att kliniker med selektiv provtagning i betydligt högre grad missat att ta provet vid högriskförlossningar, jämfört med kliniker som strävar efter att ta provet på alla.

Studien, som bygger på data från 155 000 förlossningar vid åtta kliniker i Stockholm-Gotland under 2008–2014, visar bland annat att kliniker med selektiv provtagning hade åtta gånger högre risk att missa provet när barnet hade en misstänkt tillväxthämning. Visade barnet tecken på att inte må bra – definierat som apgar-score under 7 efter en minut – var risken mer än dubbelt så stor. Och när man under förlossningen tagit mer än två skalpprover på barnet var risken att missa navelsträngsprovet nästan sex gånger högre.

– Jag blev förvånad över att det var sådana enorma över­risker. Enligt klinikernas egna riktlinjer ska prov tas även vid exempelvis akut kejsarsnitt och förlossning med sugklocka. Kliniker med selektiv provtagning tog provet i lägre utsträckning på alla sådana grupper, säger Mia Ahlberg, ordförande i Svenska barnmorskeförbundet och forskare vid Karolinska institutet.

Hon har tidigare själv förespråkat att den rutinmässiga provtagningen ska stoppas, se debatt­artikel i Dagens Medicin nr 9/14.

– Debattartikeln som vi skrev var baserad på mycket tro och tyckande. Men här ser vi tydligt att rutinen inte riktigt sitter på klinikerna med selektiv provtagning, säger hon och fortsätter:

– Jag jobbar själv kliniskt och vet att man kan missa ibland. Det kan till exempel bli så bråttom att man prioriterar bort att ta provet. Men att det skulle hända så mycket oftare på kliniker med selektiv provtagning, nej det kan inte förklara hela den här överrisken.

Vad de ökade riskerna innebär i rena siffror vill Mia Ahlberg inte avslöja, eftersom studien ännu inte publicerats.

Kan du ändå ge en bild av hur många prover kliniker med selektiv provtagning missar? Handlar det om 10 procent? Eller 75 procent?

– Man missar mindre än 50 procent. Men det är alarmerande ofta.

Hon tolkar dock inte resultaten som att det är dags för kliniker som tar provet selektivt att helt byta taktik.

– Vi drar snarare slutsatsen att de måste jobba hårdare på sina rutiner.

Men alla håller inte med om den hållningen.

– Den slutsatsen är inte trovärdig. Man har försökt efterleva rikt­linjerna på de här ställena, för vi har diskuterat det här i professionen i så många år. Men det fungerar ju inte. Jag vet inte vilken mer insats som ska göra att det blir bättre, säger Lennart Nordström, professor och förlossningsläkare på Karolinska universitetssjukhuset.

Även Charlotta Grunewald, överläkare på kvinno­kliniken på Karolinska universitetssjukhuset i Huddinge och Solna, drar en annan slutsats än forskarna.

– Jag tycker snarare att studien bekräftar att det inte är hållbart med selektiv provtagning. Det är också vår absoluta kliniska erfarenhet, säger hon.

KATRIN TRYSELL

Ämnen i artikeln:

Förlossningsvård

Dela artikeln:


Dagens Medicins nyhetsbrev

Välj nyhetsbrev