Få hela storyn
Starta din prenumeration

Prenumerera

tisdag18.05.2021

Kontakt

Annonsera

E-tidning

Meny

Starta din prenumeration

Prenumerera

Sök

Kvinnohälsa

Webbstöd ny hjälp vid fosterdiagnostik

Publicerad: 28 augusti 2014, 05:30

Det kan vara svårt att få blivande föräldrar att förstå vad fosterdiagnostik innebär. Men ett webbaserat verktyg skulle kunna råda bot på det, tror forskare.


– Många barnmorskor upplever att bara man nämner ordet risk för en patient så blir det lätt så allvarligt. Det blir känslomässigt, säger Annika Åhman, barnmorska och forskare vid Uppsala universitet.

Hon leder Bess-studien, Beslutsstöd för blivande föräldrar vid ställ­nings­tagande till foster­diagnostik. Studien, som inleddes förra året, syftar till att se om enkel, pålitlig och riktad information via internet kan hjälpa gravida par att bättre förstå vad fosterdiagnostik innebär och hur man egentligen ska tolka de risk­bedöm­ningar om exempelvis kromosomavvikelser som presenteras. Än så länge är det i första hand kvinnor som ingår i studien.

– Vi vill hjälpa kvinnor att göra informerade val, och tidigare studier visar att det ofta inte är så i dag.

När studien är färdig kommer omkring 600 gravida kvinnor från Uppland att ha rekryterats. Hälften av dem får vid sidan av den rutinmässiga information om foster­diagnostik som i dag ges i mödravården även tillgång till ett webbaserat beslutsverktyg. Det är en interaktiv sajt där foster­dia­gnostik beskrivs, där risker diskuteras och illustreras och där deltagarna själva får svara på frågor som ska hjälpa dem att reflektera och besluta om fosterdiagnostik är något som passar just dem.

Tidigare undersökningar från Uppsala universitet visar att så många som 84 procent av gravida kvinnor söker information om graviditet och förlossning på nätet.

– Men letar man efter information på nätet så hamnar man lite överallt. Man måste kunna få information man kan lita på, säger Annika Åhman.

Det är här som det interaktiva beslutsstödet kan få betydelse, tror hon. Med hjälp av enkäter ska hon undersöka om de patienter som fått webbstöd blivit bättre informerade och känt sig mer delaktiga i beslutet om fosterdiagnostik. Studien beräknas vara färdig nästa år.

I en annan studie från institutionen för kvinnors och barns hälsa vid Uppsala universitet har AT-läkaren Ellen Ternby undersökt hur mycket barnmorskor och läkare inom mödravården egent­ligen kan om Downs syndrom:

– Den huvudsakliga informationskällan för gravida kvinnor om Downs syndrom är barnmorska och allmänläkare. Med det i bak­huvudet ville vi titta på hur det ser ut. Vad har de för kunskaper, de som faktiskt informerar om det här?

64 barnmorskor och 16 läkare som var verksamma inom mödra­vården i Uppsala under vintern 2012–2013 fick svara på en enkät om medicinska, kognitiva och sociala konsekvenser av Downs syndrom. Resultaten var ned­slående.

Nästan hälften av deltagarna ansåg själva att de hade otillräcklig kunskap för att kunna ge god information. Direkta faktafel avslöjade också flera kunskapsluckor, till exempel att:

■ 30 procent av de tillfrågade trodde att medellivslängden hos personer med Downs syndrom bara är 30 år, när den i verkligheten är 60 år.
■ 25 procent trodde att föräldrar till barn med Downs syndrom arbetar utanför hemmet i mindre utsträckning än andra föräldrar, men så är inte fallet. Det finns ingen märkbar skillnad.
■ 85 procent underskattade hur vanligt hörselproblem är hos barn med Downs syndrom. I verklig­heten har 70 procent av barnen problem med hörseln.

Vi såg också att många efterfrågade mer utbildning. Det är ju besvärligt för barnmorskorna och läkarna som sitter ute i mödra­vården att ge information om någonting som de kanske inte har fått tillräcklig utbildning i, säger Ellen Ternby.

MICHAEL BORGERT

Dela artikeln:


Dagens Medicins nyhetsbrev

Välj nyhetsbrev