Få hela storyn
Starta din prenumeration

Prenumerera

Luftvägarna

Avgiftsskolk gör hål i sjukvårdsbudgeten

Publicerad: 9 oktober 2013, 07:29

Patienternas berg av skulder till sjukvården växer. Minst 440 miljoner kronor i patientavgifter saknas. Pengar som hade kunnat betala flera hundra sjuksköterskelöner.


Att inte alla patienter betalar sina avgifter är något som landstingen räknar med.

– Patientavgifterna utgör bara en liten del av sjukvårdens hela budget så kundförluster är något som man får ha med i beräkningen. Det är ingenting som man kan göra så mycket åt. Sjukvården kan ju inte neka att ge patienterna vård, säger Annika Wallenskog, chef för sektionen för ekonomisk analys på Sveriges Kommuner och Landsting, SKL.

Enligt Statistiska centralbyrån redovisade landstingen kundförluster på drygt 290 miljoner kronor i sina bokslut 2012. Det mesta patientfordringar.

– Det skulle kunna betala minst 400 sjuksköterskor, säger hon.

Eftersom landstingen har olika rutiner för hur de redovisar fordringarna är det svårt att få fram en exakt siffra över hur mycket pengar som saknas. Men när Dagens Medicin begär in aktuella uppgifter från landstingen om obetalda patientfakturor blir siffran närmare 440 miljoner kronor. Det är besöks- och sjukvårdsräkningar som borde vara betalda men som inte är det.

Eftersom flera landsting inte kunnat lämna uppgifter om fordringarna är de samlade patientskulderna med största sannolikhet större.

I sina egna redovisningar skriver landstingen regelbundet ner skulder som lämnats till långtidsbevakning hos inkasso. De ses som kundförluster trots att patientens skuld finns kvar. Den försvinner inte förrän den är betald eller patienten avlidit.

I Region Skåne har fordringarna ökat med 25–30 miljoner kronor om året, sedan 2010 då regionen bytte redovisningssystem. I dag är de 58 miljoner kronor. Om även skulder som ligger på långtidsbevakning hos inkasso räknas in är summan nu uppe i 63 miljoner kronor.

– Det här är mycket pengar som vi skulle kunna använda till fler vårdplatser och sjuksköterskor till exempel, säger Lennart Henricson, finanschef i Region Skåne.

Samtidigt som han ser hur skulderna ökar kan regionen inte göra så mycket för att stoppa dem, menar han.

– Nej, vi gör vad vi kan för att få in patientavgifterna via vårt inkassobolag. Men finns det inga pengar så finns det inga pengar, säger Lennart Henricson som tror att arbetslöshet och orostider kan ha bidragit till att fler inte har råd att betala.

18 procent av patientavgifterna i Skåne betalas via faktura, men det är inget som uppmuntras.

– Ju längre tid det går från besöket desto mindre blir betalningsviljan, tror Lennart Henricson.

I Landstinget Dalarna, med patientfordringar på 10,2 miljoner, försvann möjligheten att betala besök kontant 2010. Det har bidragit till skulderna, enligt Ewa Samuelsson, avdelningschef på ekonomienheten.

– Enligt det inkassoföretag vi anlitar är betalningsförmågan i Sverige generellt sämre vilket gör att fler ärenden läggs till långtidsbevakning men skrivs av i vår balansräkning.

MIA WÄRNGÅRD

Dela artikeln:


Dagens Medicins nyhetsbrev

Välj nyhetsbrev

Se fler branschtitlar från Bonnier News