Få hela storyn
Starta din prenumeration

Prenumerera

Luftvägarna

Beslutet att låta bli antibiotika blir ofta svåraste utmaningen

Publicerad: 4 februari 2009, 14:45

Hur ska allmänläkaren tänka när det gäller luftvägsinfektioner hos barn? När går det att undvika antibiotika och när är det dags att remittera till sjukhus? Katarina Hedin, allmänläkare vid Vårdcentralen Tingsryd, disputerade 2007 på en avhandling om luftvägsinfektioner hos små barn. Här ger hon sina bästa råd.


Vid bedömning av barn med luftvägsinfektioner är det viktigaste att göra en bedömning av allmäntillståndet. Hur sjukt är barnet jag har framför mig? Vi måste lita på vår kliniska blick och komplettera denna med somatiskt status. Odlingar och snabbtester ska endast ses som ett komplement och inte i sig vara avgörande för den vidare handläggningen.

Hemma från förskolan?
Vid symtom på infektion är det inte alltid som barnet är sjukt och behöver stanna hemma. Både föräldrarnas bedömning och förskolepersonalens åsikter påverkar om barnen är hemma eller inte. Tydliga riktlinjer för när barnen bör vara hemma från förskolan underlättar vardagen.

Barn som ska vara på förskolan måste ha så gott allmäntillstånd att de orkar med alla dagens aktiviteter även om aktiviteterna ska ske ute. En förkylning med låggradig feber (<38º C) hos ett i övrigt opåverkat barn hindrar inte att barnet är i förskolan. Barn med högre feber och påverkat allmäntillstånd ska däremot vara hemma. Behandling med antibiotika hindrar i sig inte att barnet är på förskolan.

Konjunktivit skapar ofta mycket frustration hos förskole­personal. Många förskolor är restriktiva med att låta barnen vara på förskolan då ögonen är kladdiga.

En lindrig konjunktivit, som ju ofta är en del i en övre luftvägsinfektion, hindrar inte att barnen är på förskolan. Om sekretionen från ögonen där­emot är så kraftig att ögonen ständigt måste torkas ur bör barnet vara hemma, även om allmäntillståndet är gott. Det är inte förskolepersonalens uppgift att torka barnens kladdiga ögon.

Behandlingen är att tvätta med ljummet vatten och torka med en mjuk servett som sedan kastas. Barnet bör ha en egen handduk och örngottet bör bytas varje dag. De flesta ögoninfektioner går över på en vecka och oftast kan man avstå från antibiotika. Noggrann handhygien hos barn, föräldrar och personal i förskolan är viktigt.

Antibiotika eller inte?
Vid luftvägsinfektioner hos barn bör vi väga nyttan med antibiotikabehandling mot risken för biverkningar och resistensutveckling. Antibiotikaresistensen ökar och kommer med stor säkerhet att vålla väldiga problem fram­över. De antibiotika vi har i dag är desamma som vi kommer att ha att tillgå inom överskådlig framtid.

Vid virusorsakad förkylning är läkarbesök sällan befogat och antibiotika påverkar inte sjukdomsförloppet i positiv riktning.

Inte heller vid okomplicerad mediaotit hos barn äldre än två år har man sett någon säker positiv effekt på sjukdomsförloppet med antibiotikabehandling. Hos barn med påverkat allmäntillstånd, otorré eller öronflytningar, samt hos barn yngre än två år är rekommendationen att behandla med i första hand fenoximetylpenicillin.

Barn kan precis som vuxna drabbas av rinosinuit men det finns inget övertygande vetenskapligt stöd för att antibiotikabehandla okomplicerad bakteriell rinosinuit hos barn.

Intensiv hosta, framför allt nattetid, är ett vanligt symtom vid luftvägsinfektion. Hostan vållar ofta oro hos föräldrarna. Barnen är oftast afebrila och allmäntillståndet opåverkat, även om aktivitetsnivån kan vara nedsatt. Detta är klassiskt vid den akuta bronkiten och hostan kan tyvärr finnas kvar åtskilliga veckor. Antibiotika påskyndar inte läkningsförloppet oavsett uppkomst till den akuta bronkiten. Det saknas dessutom evidens för att rekommendera farmakologisk behandling med hostmediciner.

Vid plötslig debut av feber, takykardi och hosta ska lunginflammation, pneumoni, misstänkas. Snabb andhämtning och thorakala indragningar är de bäst användbara kriterierna för pneumoni, enligt WHO.

CRP hjälper oss inte säkert i differentieringen mellan bakterie- och virusorsakade pneumonier, men kan ses som en  pusselbit  i den totala bedömningen. Vid stark misstanke om pneumoni är förstahandsalternativet fenoximetylpenicillin.

Även vid misstanke om pneumoni och CRP över 80 kan antibiotikabehandling övervägas. Vid lägre CRP-nivåer är det lämpligare att ge råd om skärpt observation och att söka åter vid tecken till försämring.

Halsont vid övre luftvägsinfektion läker utan behandling. Vid tonsillit orsakad av streptokocker har man viss effekt av antibiotika på symtom och spridning. Hos barn under fyra år är bärarfrekvensen av streptokocker hög och symtomen svårtolkade. Här kan andra symtom som talar för streptokockinfektion vara vägledande. Hos äldre barn ska man precis som hos vuxna följa centorkriterierna innan test för streptokock A tas och sedan lita på testen.

Vilka barn ska remitteras till sjukhus?
Det är de svårt sjuka barnen som ska remitteras till sjukhus, oavsett orsaken till besvären. Detta blir aktuellt vid misstankar om etmoidit, pansinuit eller pneumoni.

Vid misstanke om pneumoni ska barnet remitteras om det är yngre än sex månader, allmäntillståndet är kraftigt påverkat, barnet är takypnoiskt, har kraftiga indragningar, saturationen är mindre än 92 procent, andningen gnyende, tecken till svår dehydrering finns eller vid slapp muskeltonus.

Vad är viktigt och vad är svårt?
Det viktigaste är att hitta barnen som är svårast sjuka så att de får adekvat behandling och eventuellt remitteras vidare till sjukhus.

Vad som kan vara svårare är att hantera de situationer då antibiotika inte behövs och då spontan bättring är att vänta.

Med en god pedagogisk behandling kan det bli än mer accepterat att antibiotika bara behövs ibland och att hosta är besvärligt, men går över.

Katarina Hedin

Dela artikeln:


Dagens Medicins nyhetsbrev

Välj nyhetsbrev