Få hela storyn
Starta din prenumeration

Prenumerera

Luftvägarna

En allergiexpert utan bacillskräck

Publicerad: 2 mars 2012, 05:00

Allergiforskaren Bengt Björkstén har fyllt 72 år, men varför slå av på takten när man kan öka? I april bär det av till Georgien för att på nytt samla in bebisbajs.


Bengt Björkstén, professor emeritus i allergiprevention vid Karolinska institutet, har en dragning åt det drastiska. Som när han gjorde entré på klinikens morgonmöte efter att ha varit på bröllopsresa i Filippinerna – i bar överkropp, iklädd ansiktsmask av trä och en medicinmans halsband, med ett spjut i handen.

– Jag sa att jag varit på studiebesök och lärt mig lite nya grepp av utländska kolleger. Min grupp var ju van vid mig, men så såg jag plötsligt tre nya läkarkandidater som bara stirrade, säger han och skrattar gott vid minnet.

Masken och halsbandet, som pryds av ett litet kranium, hänger nu på väggen i den ljusa lägen­heten på sjunde våningen i Sickla. Röda tulpaner i en mjölkvit Alvar Aalto-vas utgör en finsk accent.

Vad är då hans största insats inom allergi­forskningen? Bengt Björkstén behöver inte fundera länge.

– Att jag flyttade hygienhypotesen från luft­vägarna till tarmen!

Hygienhypotesens namn kommer sig av att den hygieniska verklighet som vi i väst möter i dag, med rena boendemiljöer och bakteriefri mat, har lagt grunden till att också göra våra immunsystem lättretade och benägna att överreagera såsom sker vid allergier. Kort sagt, lite lort lugnar ner immunsystemet och bäddar för minskad allergirisk.

Men innan hygienhypotesen fick fäste var en enad läkarkår bekymrad över att luftföroreningar och damm låg bakom att allergier utvecklades. Noggrann städning anbefalldes.

– Och även jag rekommenderade dem som väntade barn att göra sig av med sin hund eller katt, vi visste inte bättre då, säger Bengt Björkstén.

När Sovjetunionen kollapsade reste han till Polen och Estland för att studera allergier. Men trots att luftföroreningarna var betydligt värre än hemma i Sverige var ytterst få barn allergiska.

– Man ska ju vara öppen som forskare och en slutsats vore att ”socialism skyddar mot allergi”, men vi riktade i stället in oss på att undersöka tarmbakterier, säger Bengt Björkstén.

De bakterier som bygger upp tarmfloran är viktiga för att stimulera utmognaden av immun­systemet. Barn föds helt sterila men beroende på vad de utsätts för koloniseras tarmen snabbt av olika mikrober.

När de nu undersökte tarmfloran visade den sig skilja mycket mellan barn i Sverige och barn i Estland.

– Estland var som en nordisk tidsmaskin och att vistas i Tartu var för mig som att komma till min barndoms Helsingfors, säger Bengt Björkstén.

De estniska barnens tarmflora liknade vad som beskrevs i svensk litteratur från 1960-talet. Men så såg det inte längre ut hos de svenska barnen. Det som gick att undersöka var dock bara de bakterier i avföringen som kunde odlas experimentellt och här visade sig estländska barn ha både mer bakterier och fler olika sorter än svenska barn.

I ett försök att fånga in ytterligare skillnader mätte forskarna vilka ämnen som tarmbakterierna producerat, något som testades hos friska och allergiska barn från Östersund. En kort fettsyra kallad isokapronsyra hittades bara hos de allergiska barnen. Denna tillverkas av en bakterieart kallad Clostridium difficile, som inte normalt ingår i tarmfloran. De friska barnen hade i stället mer mjölksyrebakterier.

Bengt Björkstén och hans medarbetare visade, i dessa och i uppföljande studier, att en rikt varierad tarmflora skyddar mot allergi.

– Jag är för en bred, ekologisk approach och tror inte på att man ska tillföra massor av en bakterie, utan det är just mångfald som ger immunsystemet bra stimulans, säger Bengt Björkstén.

Överdriven renlighet är alltså inte till gagn för hälsan och Bengt Björkstén är också skeptisk till den helt bakteriefria barnmat som säljs på burk jämfört med hemlagad. Han har även gjort sig känd i amningsdebatten.

– Jag är självfallet för amning, men vill vi att svenska kvinnor ska bröstmata sina barn ska vi använda ärliga argument och det finns ingen vetenskap som visar att amning skyddar mot allergi, säger han.

Estland där han har verkat i 15 år liknar i dag Norden. Därför vänder Bengt Björkstén sig nu än längre österut, mot Georgien. Här vill han undersöka barns tarmflora och även bidra med sin kunskap om hur man arbetar som forskare. Projektet planeras löpa under fem år och bekostas inledningsvis av sparade anslagspengar.

Och tekniken har gått framåt. Sedan några år går det att ur avföringsprover ta fram tarmflorans samlade arvsmassa, det så kallade mikrobiomet, med hjälp av nya molekylärbiologiska tekniker. Det öppnar för fördjupad kunskap om vilka delar av bakteriefloran som kan kopplas till hälsa eller sjukdom. Bengt Björkstén har frysta prover insamlade från sina estländska barn, från att de är nyfödda till dess att de är 14 år. Han hoppas på samarbete med de amerikanska forskare som ligger i framkant av denna forskning.

– Det som är unikt är att vi har fenotypen, vi vet hur barnen har utvecklats vad gäller allergier, säger han.

Men till dess att dessa analyser är gjorda, vad ska den som vill stärka sitt immunsystem ta för tillskott? Återigen är svaret skämtsamt drastiskt.

– Jag brukar rekommendera frystorkat bajs från gatubarn i Bangladesh, säger Bengt Björkstén.

Lotta Fredholm

Reporter

Lotta.fredholm@dagensmedicin.se

Dela artikeln:


Dagens Medicins nyhetsbrev

Välj nyhetsbrev