Få hela storyn
Starta din prenumeration

Prenumerera

Lördag31.10.2020

Kontakt

Annonsera

Meny

Starta din prenumeration

Prenumerera

Sök

Luftvägarna

Fler kol-fall kan upptäckas med utandningstest

Publicerad: 6 Maj 2016, 08:56

Foto: Thinkstock

Om långsam utandning oftare var en del vid lungfunktionstester skulle antalet kol-diagnoser öka med 50 procent. Det visar en studie vid Göteborgs universitet.


Ämnen i artikeln:

Kol

Texten uppdaterad den 12 maj kl 11.05 med en kommentar av Kjell Larsson.

Och på så sätt skulle mörkertalet med de som lider av sjukdomen minska markant, skriver Hjärt- och lungfonden i ett pressmeddelande. Studien vid Göteborgs universitet är en del av Hjärt- och lungfondens forskningssatsning Scapis.

Det vanliga vid lungfunktionstestet, spirometrin, är att patienten får göra en snabb utandning, en forcerad vitalkapacitet, FVC. Men förekomsten av kol blir märkbart högre om spirometrin görs med två olika utandningsmetoder. Förutom den snabba FVC, skulle den alltså kompletteras med ett test för långsam utandning under så lång tid patienten kan, en SVC.

Det visar professor Kjell Toréns forskning, som publicerats i International Journal of COPD den 3 maj. När 1 050 individer testades steg förekomsten av kol från tio procent (105 personer) till sexton procent (164 personer).

Diagnosen ställs med hjälp av siffrorna från de två testen, samt med resultatet av FEV1, som står för Forced Expiratory Volume, vilket utgör den volym luft patienten blåser ut den första sekunden. Det man då gör är att se på kvoten av FEV1 och det högsta värdet av FVC och SVC.

– Med den här metoden kan vi upptäcka kol i ett tidigare skede och har möjlighet att snabbt sätta in rätt åtgärd, till exempel rökstopp eller förbättrad luft på arbetsplatsen. De som drabbas har då goda chanser att må bra trots sjukdomen, säger Kjell Torén i pressmeddelandet.

Men Kjell Larsson, som är professor i lungmedicin vid Karolinska institutet, ser det som en ”skrivbordskonstruktion” att en utökad spirometri skulle leda till att fler personer fick en koldiagnos.

– Självklart hittar vi fler som uppfyller spirometrikriterierna för kol om vi mäter vitalkapaciteten på flera sätt. Men diagnosen kol ställs på basen av symtom och eventuell skadlig exponering. Som stöd för diagnosen görs en spirometri. Kol är en sjukdom och ingen siffra, säger han.

I de nationella riktlinjerna för kol som kom i slutet av 2015 var ett av budskapen att forcerad vitalkapacitet skulle användas som standard och långsam utandning bara i undantagsfall.

– Därigenom anpassade vi oss till det internationella tankesättet vid kol-diagnostik. Vi diskuterade spirometrikriterierna ingående och kom fram till att vi gjort en adekvat bedömning, säger Kjell Larsson, som själv var ordförande i faktagruppen för kol i riktlinjearbetet.

Fakta om KOL och SCAPIS

Minst en halv miljon personer i Sverige lever med KOL (kroniskt obstruktiv lungsjukdom).Antalet försämringsperioder hos KOL-sjuka har halverats på tio år.SCAPIS, eller Swedish CardioPulmonary bioImage Study pågår nu i Stockholm, Uppsala, Linköping, Göteborg och Malmö, och snart även i Umeå.Källa: Hjärt- lungfonden

JESPER CEDERBERG, CARL-MAGNUS HAKE

Ämnen i artikeln:

Kol

Dela artikeln:


Dagens Medicins nyhetsbrev

Välj nyhetsbrev