Få hela storyn
Starta din prenumeration

Prenumerera

Luftvägarna

Gemensam checklista ger tid över till patientarbetet

Publicerad: 1 november 2006, 11:57

Tidigare hade sjuksköterskorna på hjärtintensiven, HIA, vid Universitetssjukhuset i Lund svårt att hinna dokumentera vården. Men för tre år sedan startade ett projekt med en standardvårdplan som underlättar arbetet.


Hjärtintensiven i Lund är centrum för den skånska hjärtinfarktsvården. Avdelningen tar emot patienter från alla skånska sjukhus, men även från Länssjukhuset i Halmstad. Mellan 75 och 80 procent av patienterna har akut kranskärlssjukdom och många av dem kommer under jourtid när bemanningen är lägre än under dagtid.

Det skrivs in ungefär 35 nya patienter per vecka på avdelningen och vårdtiden är relativt kort, cirka fem dygn. De patienter som kommer från andra sjukhus för att göra en PCI , ballongvidgning, stannar i regel bara något dygn innan de skickas tillbaka för eftervård på hemortssjukhuset.

Många får samma behandling
Det stora inflödet av patienter och den höga omsättningen gjorde att sjuksköterskorna på HIA lade ned mycket tid på att dokumentera vården för varje enskild patient. Det gick ut över själva vården.

Då väcktes tanken att det var lämpligt att införa en standardvårdplan, eftersom så många av patienterna hade samma diagnos och fick samma behandling.

– För dessa patienter gör vi samma saker. Vi tar EKG , vi tar samma prover, vi informerar och vi vet till exempel att det finns risk för hjärtsvikt, säger sjuksköterskan Lena Englund Paulsson.

Hon är tillsammans med kollegan Åsa Samuelsson dokumentationsansvarig på HIA . De två började 2003 arbetet med att ta fram en standardvårdplan. Först identifierades omvårdnadsdiagnoser som patienterna kunde förutsättas få problem med. Lena Englund Paulsson och Åsa Samuelsson utgick då från en dokumentationsmodell som heter Vips, vilket står för välbefinnande, integritet, prevention och säkerhet.

Det arbetet ledde fram till åtta diagnoser eller problemområden. Till dem hörde exempelvis sömn och cirkulation.

Planen bygger på fyra delar
Standardvårdplanen är uppdelad i fyra delar: omvårdnadsdiagnos, mål, åtgärder och resultat/utvärdering.

En patient som har fått hjärtinfarkt är i stort behov av information om sjukdomen och eftervården. Då blir behovet av information en omvårdnadsdiagnos, målet är en välinformerad patient och omvårdnadsåtgärden består av både muntlig och skriftlig information.

Ett annat exempel är om en patient har svårt att sova, något som är vanligt bland hjärtpatienter. Då är sömnproblem diagnosen, målet är att få patienten att sova och omvårdnadsåtgärden kan vara att ge en sömntablett.

Tidigare fick sjuksköterskorna skriva in all denna information i det datoriserade journalsystemet Melior, men sedan standardvårdplanen infördes finns den färdigskriven. Genom att sjuksköterskan klickar sig fram genom systemet och kryssar i vilka åtgärder som är gjorda för en viss patient är dokumentationen gjord på några sekunder.

Förutom att metoden sparar tid höjs också kvaliteten på dokumentationen.

– Ibland var dokumentationen obefintlig för personalen hann inte skriva, säger Lena Englund Paulsson.

Checklistor garanterar kvalitet
För att säkerställa kvaliteten på standardvårdplanen sammanställdes en rad checklistor och PM i ett dokument som har fått namnet Kvalitetsnorm. Denna norm, som är evidensbaserad, utgör sedan grunden till standardvårdplanen.

– Att utveckla en standardvårdplan handlar inte bara om ett nytt sätt att dokumentera utan vi gick igenom avdelningens alla rutiner. Det är ett gediget arbete om det ska göras korrekt, säger Åsa Samuelsson.

Men finns det inte en risk att en standardvårdplan gör att vården utgår från vårdplanen i stället för patientens behov?

– Den kritiken har dykt upp, men jag tycker inte det. Om det händer något med patienten som inte är förväntat så får jag börja på en individuell plan, säger Åsa Samuelsson.

Hon anser att införandet av en standardvårdplan också ska underlätta för nyanställd personal att lära sig avdelningens rutiner, få struktur på arbetet och följa en vårdplan.

Det finns dock i nuläget begränsningar i det datoriserade journalsystemet Melior för att användningen av standardvårdplanen ska vara optimal, men förhoppningsvis kommer problemet att lösas.

Andra avdelningar har intresserat sig för modellen och under hösten startas ett projekt för att utveckla och införa standardvårdplaner på hela universitetssjukhuset.

Problemet:
Inflödet av patienter till HIA är stort. Av dem har 75 till 80 procent akut kranskärlssjukdom. Avdelningens sjuksköterskor lade ned mycket tid på att dokumentera vården av varje enskild patient vilket gick ut över själva patientvården. Dessutom saknades det en nedskriven vårdplan för patienterna.

Lösningen:
Införandet av en standardvårdplan, där det redan i förväg är inskrivet vanliga problemområden, åtgärder och mål.

Resultatet:
När standardvårdplanen infördes underlättades dokumentationen samtidigt som planen säkerställde att vården följde de angivna riktlinjerna. En ordentlig utvärdering av projektet ska genomföras, men en enkätundersökning visar att sjuksköterskorna är nöjda.

Dela artikeln:


Dagens Medicins nyhetsbrev

Välj nyhetsbrev