Få hela storyn
Starta din prenumeration

Prenumerera

Luftvägarna

Ingen skrattar längre åt ”Slem-Hansson”

Publicerad: 28 mars 2014, 08:11

När Gunnar C Hansson började forska på slem på 1980-talet blev han utskrattad i forskarvärlden. I dag har hans forskning lett till nya insikter om sjukdomen cystisk fibros.


På skärmen i labbet ser vi en del av lungan från en gris med cystisk fibros uppförstorad med hjälp av mikroskop.

Vävnadsprovet är täckt med svarta prickar som visar sig vara kolpartiklar som ska synliggöra det helt genomskinliga slem som täcker lungan. Prickarna rör sig inte ur fläcken.

– Här ser man tydligt att slemmet sitter fast, att det inte går att få bort. Ser du skillnaden mot i vävnaden från den normala grisen, där slemmet transporterar bort kolpartiklarna, säger Gunnar C Hansson, professor i medicinsk och fysiologisk kemi vid Sahlgrenska akademin, entusiastiskt.

Det är här, i källaren på Medicinargatan 9 i Göteborg, som han försöker lösa slemmets gåta.

Mestadels har han och medarbetarna skärskådat slemmet i magtarmkanalen hos möss. De var bland annat först med att visa att tjocktarmen har ett dubbelt lager av skyddande slem. Det inre lagret hindrar att bakterierna i tarmen når ner till cellerna, vilket förklarar hur vi kan leva med miljardtals bakterier i tarmen utan att bli sjuka.

Men eftersom slem bildas på samma sätt i lungorna som i tarmen har forskningen också gett nya insikter – som öppnar för helt nya typer av behandling – vid den ärftliga sjukdomen cystisk fibros.

Världsledande forskargrupp

Det typiska för cystisk fibros är att ett segt slem täpper till både lungor och andra organ. Bakterier fastnar i slemmet och medför ständig lunginflammation och, till slut, att patienten dör en för tidig död. I Sverige är den genomsnittliga livslängden i dag 50 år hos patienter med cystisk fibros.

I många år har nästan all forskning om cystisk fibros fokuserats på den defekta jonkanal som är grundorsaken till sjukdomen. Men kopplingen till den onormala slembildningen har varit höljd i dunkel.

– Vi har kunnat visa att slemmet sitter fast. Tidigare har man vetat att slemmet är segt och tjockt, men inte att det faktiskt inte går att flytta på. I normala fall transporterar slemmet bort bakterier, men vid cystisk fibros blir de kvar.

– Vi har också visat att det behövs bikarbonat för att slemmet ska komma ut ur cellerna där det bildas. Intressant nog transporteras bikarbonat av den kanal som är defekt vid cystisk fibros, fortsätter Gunnar C Hansson.

Enligt Gunnar C Hansson, som nu alltså gått vidare till att även studera slemmet i grisars luftvägar, prövar ett norskt företag nu en produkt som bygger på den nya kunskapen.
I dag är slemforskning hett. Många har insett hur viktigt slemmet är, inte bara vid cystisk fibros utan även vid andra sjukdomar, som till exempel kol.

Att Gunnar C Hanssons forskargrupp är världsledande på sitt område märks inte minst på budgeten.

Förra året listades han som nummer tre av de forskare på Göteborgs universitet som dragit in mest pengar de senaste fem åren, i personaltidningen GU journalen. Bara i år har han en budget på 22 miljoner kronor.

Sonen har cystisk fibros

Men även om intresset för slem numera är stort så har det inte alltid varit så. När allt började på 1980-talet reagerade många med förvåning och skratt när Gunnar C Hansson berättade vad han sysslade med.

– Jag kallades länge för Slem-Hansson här i Göteborg. Men nu är det ingen som skrattar längre, säger han.

Att det blev just slemforskning har bland annat att göra med att han fick en son med cystisk fibros.

När sonen, som i dag är 32 år, fick diagnosen befann sig Gunnar C Hansson på jobb på ett av de största forskningssjukhusen i USA.

– Jag minns så väl när min hustru ringde från Sverige och berättade. Första reaktionen var att kasta mig på första plan hem. Men sedan fattade jag det bästa beslutet jag fattat i hela mitt liv.

I stället för att åka direkt hem ringde han samma dag till en nytänkande barnläkare och expert på cystisk fibrosbehandling på ett sjukhus i samma stad.

– Jag sa som det var. Jaha, sa han, kom hit så visar jag dig runt. Han tog hand om mig i säkert en timme och sedan kändes det trots allt ganska bra, säger Gunnar C Hansson och fortsätter:

– Eftersom behandlingen i Sverige var väldigt dålig på den tiden slutade det med att vi i familjen åkte tillbaka till USA för att lära oss modern behandling. Min son sköttes där i nästan ett år och när vi sedan kom hem skötte jag och min hustru, som är barnsjuksköterska, honom mycket själva tills behandlingen i Sverige byggts upp.

”Området var nästan outforskat”

I samma veva som hemfärden från USA stod för dörren var det dags för Gunnar C Hansson att fundera på sin fortsatta forskningskarriär.

– Jag hade ju läst på om slem under den här tiden och insett hur otroligt dålig den tidens slemforskning var. Jag, som behövde hitta något som jag kunde överleva på i 30 år, tänkte att det där måste jag kunna göra bättre. Området var nästan helt outforskat vilket jag tyckte var spännande.

I juni i år är Gunnar C Hansson med och arrangerar den årliga europeiska cystisk fibroskongressen, i Göteborg.

– Det är egentligen den första konferensen som fokuserar på slemmets betydelse vid cystisk fibros. Vi har bjudit in amerikanska forskare som i normala fall aldrig åker till Europa på konferens. Men den här gången kommer de. Det är fantastiskt, säger han.

KATRIN TRYSELL

Dela artikeln:


Dagens Medicins nyhetsbrev

Välj nyhetsbrev

Se fler branschtitlar från Bonnier News