Klassificering av astma kan ge nya läkemedel

Drygt tio procent av alla astmatiker har svårbehandlad astma, och samtidigt står de för drygt hälften av samhällets kostnader för astma. De läkemedelsbehandlingar som finns fungerar bara för vissa patienter. En ny studie som presenteras på ERS i Amsterdam kan ge en förklaring till varför.

Det europeiska forskningsprojektet U-Biopred har genom att analysera astmatikers sputum, det vill säga det slem som hostats upp, kunnat urskilja tre typer av svår astma. De tre grupperna kan skiljas åt genom sammansättningen av immunceller i upphostningsprovet. En grupp är tidigare rökare men som utvecklat astma sent, i 40–45-årsåldern, och då en väldigt svår form av astma. En annan grupp är kvinnor med övervikt och eosinofil inflammation.

– Vi har också hittat en grupp som har svår inflammatorisk astma med hög aktivitet i mastcellerna. Där skulle man vilja hitta nya läkemedel som kan blockera mastcellerna, för steroider påverkar inte mastcellerna, säger Sven-Erik Dahlén, professor vid Karolinska institutet, som medverkat i studien.

Under ERS presenteras flera preliminära resultat från U-Biopred-projektet, och fler resultat är att vänta framöver. Sven-Erik Dahlén tror att den här typen av studier kommer få allt större betydelse och leda till mer skräddarsydd behandling av astma.

– Jag tror att vi kommer att få många nya läkemedel som riktar sig till särskilda patientgrupper inom svår astma, men jag tror också att äldre läkemedel kan få förnyad betydelse när de används för rätt patientgrupp.

Ett exempel på mer skräddarsydda läkemedel är den nya IL5-hämmaren mepolizumab, som är tänkt för patienter med höga eosinofiltal och som inte svarar på steroidbehandling.

– Det här är bara början. Det har länge funnits en besvikelse i att det är så svårt att utveckla nya astmamediciner, men ju mer vi lär oss om mekanismer desto bättre kan vi skräddarsy behandlingen för patienterna. Det är ingenting som kommer att ske i morgon, men vi ser att det går. IL5-hämmaren är ett första steg, säger han.

Men för att kunna hitta de patienterna måste det finnas enkla kliniska tester för biomarkörer. Sven-Erik Dahlén har nyligen fått pengar från Stiftelsen för strategisk forskning för att starta ett fenotypningsprojekt.

– Vi hoppas och tror att vi kan hitta biomarkörer i till exempel utandningsluft, urin-, saliv- och blodprov, säger han.

Abstract till studien:

Diane Lefaudeux med flera. The first U-BIOPRED sputum handprint of severe asthma. ERS 2015.

AMINA MANZOOR