Kol-krav förutsätter mer patienttid

De nya kriterierna anger nästan fem timmar i veckan per 1 000 listade patienter för en specialistsjuksköterska. För astma-kolmottagningar innebär det ett rejält påslag från de tidigare rekommendationerna om två timmar. En som brottas med att få tiden att räcka till är Hawzheen Abdulla, astma- och kolsjuksköterska vid Bollmora vårdcentral i Stockholms läns landsting.

– De nya kriterierna är bra. Men jag är ensam specialistsjuksköterska vid vår mottagning och det är tufft att få ihop det. Jag håller i kol-skolor, gör utredningar, behandlingsplaner och ger stöd till övriga i personalen som inte har samma kunskap. Vi ser att om patienterna får rätt information och bra vård så mår de mycket bättre, säger hon.

Hawzheen Abdulla vill gärna jobba enligt kriterierna, men utifrån dagens situation, med bland annat en omorganisation av verksamheten, får det vänta. Först efter sommaren ska hon och hennes chefer titta på hur de kan göra för att implementera dem. En bild som Inger Kull, docent och universitetslektor vid Karolinska institutet och Sachsska barnsjukhuset i Stockholm, känner igen.

– Primärvården är väldigt pressad på många håll. När jag har stämt av med landsting och regioner så är svaren att man vill jobba enligt riktlinjer och uppfylla kriterierna men att man inte alltid mäktar med.

Hon är en av dem som tillsammans med representanter från Astma-, allergi- och kolsjuksköterskeföreningen, Nätverket för astma-, allergi- och kolintresserade allmänläkare samt Fysioterapeuterna har formulerat kriterierna för arbetet på astma-kolmottagningar i primärvården. Syftet med kriterierna är att underlätta för mottagningarna att följa Socialstyrelsens riktlinjer. De innehåller bland annat information om vilken kompetensnivå personalen behöver och vilken utrustning som ska finnas.

– Jag var med i arbetet med att ta fram Socialstyrelsens riktlinjer för astma och kol som kom 2015 där patientutbildning, fysisk träning och tvärprofessionella team fick högsta prioritet. Rökstopp, fysisk aktivitet och att få in rätt hjälp till självhjälp, det är grunden. Då behöver de här patienterna inte lika mycket vård, säger Inger Kull.

Enligt Inger Kull har professionens reaktioner på de nya kriterierna varit positiva, men många ställer sig frågande till hur de ska få tiden att räcka till.

– Det är inte alla som har möjlighet att ge ens de två timmarna som rekommenderats tidigare för astma-kolsjuksköterskor. Men egentligen är det inte personalen som behöver tiden, det är patienterna. För att vården ska bli jämlik har de rätt till detta, säger hon.

Det är genom uträkningar som arbetsgruppen för kriterierna kommit fram till hur mycket tid specialistsjuksköterskor, fysioterapeuter och läkare behöver till patienterna. Inger Kull jämför med den tid som diabetessjuksköterskor i primär­vården rekommenderas att ha.

– De ligger på samma nivåer så detta är inga orimliga siffror. Kol är en behandlingsbar sjukdom och får patienterna rätt hjälp tjänar både de och samhället på det, säger hon.

I januari kom Socialstyrelsen med uppdaterade rekommendationer. Här finns vissa förändringar inom läkemedelsbehandling, och dessutom lyfts vikten av rehabilitering och träning efter en försämringsperiod fram ännu mer.

Hawzheen Abdulla har ansvar för drygt 600 patienter som är diagnostiserade med astma eller kol. En siffra som förmodligen är betydligt högre om man ser till hur vanligt förekommande sjukdomarna är.

– Vi jobbar med olika projekt för att fånga upp dem som inte fått diagnosen och har bland annat utbildat fler i personalen till att göra enklare spirometritester. Vi behöver hjälpas åt, säger hon.