Få hela storyn
Starta din prenumeration
Luftvägarna
Publicerad: 27 maj 2022, 07:47
En konmbination av läkemedel var effektivare vid astma, enligt en studie i New England Journal of Medicine. Genrebild
Foto: Getty Images
Kortverkande beta 2-stimulerare ihop med glukokortikoid gav bättre resultat vid astma än behandling med enbart beta 2-stimulerare. Resultaten stärker hur vi behandlar redan i dag, menar svensk expert.
Vid astma vill man kunna häva exacerbationer, hastigt påkomna försämringar. Traditionellt används vid behovsbehandling med inhalerad beta 2-stimulerare, exempelvis salbutamol eller terbutalin, som vidgar luftrören. Haken är att detta bara hjälper i stunden, då inflammationen som ligger bakom inte åtgärdas. För det krävs behandling med inflammationshämmande glukokortikoider, som budesonid.
– Åtta procent av befolkningen har astma och därför är långsiktigt effektiv behandling viktigt för att minska risken för anfall och resulterande akutbesök, säger Christer Janson, överläkare vid lung- och allergimottagningen vid Akademiska sjukhuset i Uppsala och professor vid Uppsala universitet.
I den nya studien, vars upplägg han beskriver som ”väldigt ambitiöst”, jämfördes två behandlingsupplägg i en randomiserad, dubbelblind multicenterstudie. Drygt 3 100 deltagare lottades till en av tre armar: 180 mikrogram salbutamol, salbutamol plus inflammationshämmande budesonid (180 mikrogram respektive 80 mikrogram), samt salbutamol och högre dos budesonid (180 och 160 mikrogram). Forskarna skriver att en styrka i studien var att 93 procent av deltagarna använde respektive behandling vid behov under minst 24 veckor, trots att studien pågick under pandemin.
– Ett smart drag var också att deltagarna utöver den testade behandlingen stod kvar på sina normala läkemedel. Det ger en bild av hur konceptet fungerar på riktigt, säger Christer Janson.
Risken för allvarliga exacerbationer var 26 procent lägre bland deltagarna som använde kombinationsbehandlingen i högre dos, jämfört med deltagare som använde enbart salbutamol. Resultaten publiceras i New England Journal of Medicine.
Läs också: Många inhalerade fel trots utbildningsinsats
Christer Janson tycker dock inte att studien tillför så mycket nytt, då kombinationsbehandling redan rekommenderas via den internationella organisationen Global initiative for asthma, Gina. Sedan 2019 gäller detta även för dem som har mildare former av astma.
– I Sverige kombinerar vi den långverkande beta 2-stimuleraren formoterol med glukokortikoid vilket jag tycker är ännu bättre, säger han och fortsätter:
– Fördelen är att när man upplever att en försämring är på gång tar man mer av vid behovsbehandlingen. Med inflammationshämmaren och formoterol kan man ofta helt stävja att försämringen uppkommer.
Enligt Christer Janson rekommenderas denna behandlingsregim i lokala riktlinjer, som i Uppsala, Stockholm och Dalarna.
Läs också: Besöken för astma och kol fortsatte att minska under 2021
– Läkemedelsverket håller nu precis på att ta fram nya nationella, behandlingsriktlinjer och vi får se vad de kommer fram till, säger han.
Studien finansieras av Avillion och Astra Zeneca.
Läs abstract:
Arbetar du i sjukvården och vill kommentera texten utifrån din yrkesroll?
Kommentarer publiceras efter granskning.