Macchiarini-skandalen skjuter upp forskning med hjärtdöda

Läkare i Lund ska öka tillgången på lungor för transplantation genom att börja ta tillvara organ från hjärtdöda donatorer. Men Macchiarini-skandalen sätter käppar i hjulet.

Ett femtontal svårt lungsjuka patienter står på väntelistan till att få lungor från patienter som drabbats av hjärtstopp. Det hela kommer att ske inom ramen för en studie. Och redan i våras stod Richard Ingemansson, professor vid Rigshospitalet i Köpenhamn och överläkare på thoraxkirurgen i Lund, och hans medarbetare redo att göra det första ingreppet.

– Allt var klart. Det etiska var klart, det medicinska var klart och finansieringen var klar. Men så inträffade det här med Paolo Macchiarini. Vårt projekt handlar lyckligtvis inte om luftstrupar, men det är så nära den här andra grejen så vi vill inte bli förknippade med det på något vis. Därför har vi valt att skjuta på projektet tills det värsta har blåst över, säger han och fortsätter:

– På kort sikt är det Macchiarini gjort en fullständig disaster för svensk klinisk forskning. Patienterna ser naturligtvis på tv och tänker: ja men om de gjorde så på Karolinska sjukhuset så kanske de gör likadant på andra ställen.

Ambitionen är dock fortfarande att komma i gång före årsskiftet.

– För säkerhets skull har vi skärpt allt ett snäpp till, för vi vill inte hamna i samma sits. Jag ser rubrikerna framför mig om vi byter ett par lungor och något skulle gå galet så patienten dör. Men man kan aldrig svära sig fri från komplikationer – det är trots allt forskning det handlar om.

Donation av lungor görs sedan 1988 – då hjärndödsbegreppet infördes – i stort sett bara efter total hjärninfarkt hos patienter som vårdas i respirator. Men eftersom det råder brist på organ har möjligheten att även hjärtdöda personer ska kunna donera diskuterats. Det är också något som föreslogs i den statliga Donationsutredningen.

– I Sverige dör 18 000–20 000 personer i hjärtinfarkt varje år. I EU handlar det om 600 000. Om vi bara kunde använda en liten del av de lungorna så skulle problemet med brist på organ vara löst, säger Richard Ingemansson som tillsammans med sina medarbetare kommit på ett sätt för hur sådan donation kan ske på ett etiskt och lagligt sätt.

Hittills har det inte ansetts möjligt att donera efter hjärtstopp av etiska skäl. Men i detta fall är det alltså vad som ska ske.

I Sverige dödförklaras en patient först 30 minuter efter att man bestämt sig för att avbryta hjärt-lungräddning, då man enligt de flesta kan vara säker på att hen verkligen är hjärndöd.

För att undvika proppbildning i organ som ska doneras måste man dock ge patienten blodförtunnande medicin i princip direkt efter att cirkulationen upphört – trots att man inte vet hur vare sig anhöriga eller patient ställer sig till donation.

– Man har dock sett att just lungor kan klara sig i en timme i en varm kropp, utan att man ger blodförtunnande medicin. På den timmen hinner patienten dödförklaras. Man hinner därefter både prata med anhöriga och titta efter vad patienten har registrerat i Donationsregistret, säger Richard Ingemansson.

– Vi vet också att om man diskret slår på respiratorn och börjar
ventilera den avlidnes lungor försiktigt så räcker det för att syresätta blodet som står i lungorna. Då kan lungorna klara sig i tre fyra timmar till. Då hinner vi både ta patienten till operation lugnt och fint, hitta en lämplig mottagare och kontrollera att lungorna verkligen är bra.

Till en början kommer lungorna doneras i en så kontrollerad miljö som möjligt, till exempel när man väljer att avbryta livsuppehållande behandling under intensivvård. Men på sikt är tanken att kunna ta tillvara lungor även hos patienter som dött hastigt utanför sjukhus.

KATRIN TRYSELL