Nu ska experterna sudda ut oklarheter om astma och KOL

De nationella riktlinjer som gäller nu är snart tio år gamla och tämligen daterade. De ska skrivas om helt och hållet, från grunden.

– Kunskapsläget är så pass annorlunda, säger Karin Palm, projekt­ledare för riktlinjearbetet på Socialstyrelsen.

Bland annat har det kommit nya och mer långtidsverkande läke­medel, på både KOL- och astmasidan.

Karin Palm säger att frågorna från hälso- och sjukvårdens företrädare är många – och skillnaderna i praxis stora – bland annat när det gäller diagnostik av lungsjukdomen KOL. När kan förenklad spirometri användas? Pef-mätare som känner av kraften i utandningen? Mini­spirometer?

Oklarheter och praxisskillnader finns också när det gäller uppföljningen av patienterna, säger Karin Palm och ger exempel:

– Hur ofta ska de komma på återbesök och vad ska göras då? Här har professionen bett om vägledning.

Förslaget till nya riktlinjer ska presenteras nästa år. Arbetet med att ta fram dem går nu in i den vetenskapliga fasen, då olika experter går igenom litteraturen och utvärderar grunden för olika behandlingsrekommendationer vid olika tillstånd.

Christer Janson, professor och överläkare på lung- och allergi­kliniken vid Akademiska sjukhuset i Uppsala, är ordförande i faktagruppen för astmafrågor.

– Vi har fått in en del nya behandlingsalternativ, som anti-IgE som inte fanns tidigare. Vi har andra diagnostiska möjligheter som vi inte hade förut, säger han.

De nya riktlinjerna kommer att betona vikten av fysisk aktivitet vid både astma och KOL. Här finns i dag stora skillnader över landet, särskilt beträffande kolpatienterna och deras rehabilitering.

Riktlinjerna kommer också att ge tydligare rekommendationer för hur patienter med allergisk snuva, rinit, och astma ska upptäckas och behandlas.

– Det är inte exakt samma sak, men det finns en stor grupp patienter som har besvär från både näsan och de nedre luftvägarna, säger Christer Janson.

SARA RÖRBECKER