Strikt diet lanseras som bot mot adhd

Ris, grönsaker, kalkon och päron. Så kan den se ut, dieten som slog ner som en smärre bomb i adhd-världen för ett år sedan.

– Intresset har varit enormt. Läkare, föräldrar och organisationer har ringt konstant och jag har föreläst i hela världen, berättar Lidy Pelsser, forskare vid Adhd research centre i Eindhoven i Nederländerna.

Hon var försteförfattare till en studie som presenterades förra året och som utvärderade matrestriktion. Studien testade hypotesen att det finns en koppling mellan överkänslighet mot vissa födo­ämnen och utveckling av adhd, vilket tidigare forskning pekat på.

Det visade sig att 60 procent av barnen som fick kostrestriktion fick markant minskade symtom, se faktaruta. Resultaten stämmer väl överens med erfarenheterna från praktiken, enligt Lidy Pelsser. Hon och hennes kollegor har använt metoden i 15 år hos flera tusen barn och hoppas nu att metoden ska spridas.

Men det är inte bara att sätta igång. Lidy Pelsser be­tonar att läkare som använder kostrestriktion måste vara utbildade i metoden, som utförs enligt ett strikt protokoll utarbetat av henne med kollegor.

– Gör man inte rätt så blir resultaten inte tillförlitliga. Och det är inte enkelt.

Den första fasen av behandlingen pågår i fem veckor, och då utesluts så många komponenter ur maten som möjligt, se grafik. Vilka mat­varor det blir anpassas till varje barn, och det handlar inte om att ta bort specifika komponenter som gluten eller färgämnen.

– Komplementärmedicinare kan ibland ge sådana råd, men det ger inte alls samma effekt.
De barn som får tydligt minskade adhd-symtom går vidare till nästa fas, då ett födoämne i taget tillsätts till kosten. Om beteende­problemen kommer tillbaka utesluts det permanent. Det vanligaste är att barnen reagerar på en handfull matvaror, men vilka varierar stort. Inget födoämne är mer kopplat till adhd än något annat, enligt Lidy Pelsser.

Metoden ska bara användas i motiverade familjer eftersom den är krävande. Trots det brukar barnen vara positiva.

– De flesta barn lider oerhört av sin adhd. De har inga vänner, har svårt i skolan och får inte vara med i aktiviteter. Men efter den första fasen av dieten har många barn sagt till mig att de inte vill lägga till fler födoämnen. De har fått fler vänner och får vara med och spela fotboll. Fördelarna överväger.

Hon och hennes kollegor anser att barn som svarar på kostrestriktion bör få diagnosen ”mat­fram­kallad adhd”, och att dessa barn inte bör ta läkemedel.

– Läkemedlen fungerar inte hela dygnet och tar man dem lider man oftast av adhd resten av livet. Men om man ser att maten är orsaken och följer dieten, så är det möjligt att bota tillståndet.

Tanken att adhd inte bara är ett problem i hjärnan, utan även ett överkänslighetsproblem, vänder upp och ner på synen på till­ståndet.

– Det är ett nytt sätt att tänka, som inte är lätt för psykiatrer att acceptera. Men jag tror att det godtas inom en snar framtid, säger Lidy Pelsser, och tillägger att hon gärna åker till Sverige och lär ut metoden.

De som utbildas blir medlemmar i en franchiseorganisation och förbinder sig därmed att tillämpa protokollet till punkt och pricka.

– Jag vill att det ska vara som McDonalds. Överallt i världen smakar det likadant. På så vis kan vi garantera barnen och föräldrarna vad de får.

HANNA ODELFORS