Få hela storyn
Starta din prenumeration

Prenumerera

onsdag19.05.2021

Kontakt

Annonsera

E-tidning

Meny

Starta din prenumeration

Prenumerera

Sök

Luftvägarna

”Viktigt att kartlägga långsiktiga effekter av miljöexponering”

Publicerad: 30 september 2015, 10:01

Erik Melén, barnläkare på Sachsska barnsjukhuset och docent vid Karolinska institutet

Foto: Amina Manzoor

Ett ämne på ERS har varit kombinationen av arv och miljö. Epigenetiska mekanismer blir allt viktigare för att förstå kroniska luftvägssjukdomar, menar Erik Melén.


Ämnen i artikeln:

ERS

Erik Melén, barnläkare på Sachsska barnsjukhuset och docent vid Karolinska institutet höll ett föredrag om epigenetik på ERS.

Berätta lite om det.

– Epigenetik är exempel på koppling mellan arv och miljö. Det är kemiska förändringar av DNA-sekvensen som inte medför någon förändring av själva DNA:t, men som är involverade i regleringen av genaktivitet i cellen och där DNA-metylering är en viktig faktor.

– Det är ett väldigt spännande fält där man kopplar exponering för miljöfaktorer till kemiska förändringar av DNA-molekylen. Det intressanta är att den här förändringen kan kvarstå mellan generationer och celldelningar. Det har visats vara en av förklaringarna till att man ser ökad risk för astma hos barnbarn till far- och morföräldrar som har rökt. Den kost vi har i dag och de miljöfaktorer som vi utsätts för har konsekvenser för kommande generationer.

– Jag presenterade väldigt preliminära resultat från ett stort internationellt forskningsprojekt och där vi ser väldigt starka kopplingar mellan mammans rökning under graviditeten och DNA-metylering vid födseln hos nyfödda. De resultaten är förstås intressanta att gå vidare med.

– Inom cancerforskning är epigenetik mycket stort, men inom luftvägssjukdomar har vi precis börjat studera effekterna kring sambanden. Här behövs mycket forskning.

Vad har varit mest intressant för dig på ERS?

– Just nu är det extra intressant när vi överbrygger mellan barnforskning till vuxenforskning. Vi har börjat se långsiktiga resultat från födelsekohorter och då kan vi se vad exponering för olika miljöfaktorer har för effekter senare i livet.

– Vår egen Bamse-studie ligger också i den fasen. Redan nästa år ska vi följa upp deltagarna som då är mellan 22 och 24 år gamla. Vi planerar att fortsätta följa upp förekomst av astma, allergi, rinit och eksem, men också göra ordentliga lungfunktionsanalyser för att se om vi till exempel kan identifiera tidiga tecken på kol. Då kan vi försöka förstå kombinationen av arv och miljö för lungfunktionspåverkan och kroniska symtom.

Vad tycker du om årets ERS-kongress?

– Det är en väldigt spännande kongress. Det är en utmärkt kombination av kliniska sessioner med information som är direkt användbar i sjukvården, experimentell forskning och epidemiologiska projekt för att förstå förekomst och riskfaktorer i befolkningen.

Relaterat material

Allergi kan försämra astma

AMINA MANZOOR

Ämnen i artikeln:

ERS

Dela artikeln:


Dagens Medicins nyhetsbrev

Välj nyhetsbrev