Få hela storyn
Starta din prenumeration

Prenumerera

Fredag16.04.2021

Kontakt

Annonsera

Meny

Starta din prenumeration

Prenumerera

Sök

Mage-tarm

Magbarn ska få bättre utredning

Publicerad: 16 Maj 2014, 06:00

Svåra utredningar och brist på behandlingar gör att barn med magproblem ofta ses som jobbiga fall. Läkaren Henrik Arnell välkomnar det nya vårdprogrammet.

Foto: Johanna Lundberg/Bildbyrån

Det ska bli slut på alla onödiga remisser och undersökningar av barn med svårförklarade magproblem. Ett nytt vårdprogram banar väg för enhetlig utredning.


Ämnen i artikeln:

IBS

För vissa läkare är barn med funktionella mag-tarmproblem fortfarande besvärliga patienter. Barnen – inte sällan flankerade av oroliga föräldrar – ses som svåra att utreda samtidigt som effektiva medicinska behandlingar lyser med sin frånvaro.

– Det kan utåt sett verka som om doktorn är ointresserad och helst bara vill hitta ett sätt att bli av med patienten på ett snyggt sätt, säger Henrik Arnell, överläkare vid sektionen för barngastroenterologi, hepatologi och nutrition vid Astrid Lindgrens barnsjukhus.

Han är också ordförande i barnläkarföreningens sektion för pediatrisk gastroenterologi, hepatologi och nutrition. Han träffar många patienter som har fått genomgå onödigt omfattande utredningar och verkningslösa behandlingar.

Men han är trots allt hoppfull.

– Jag tycker att vi är mitt inne i ett paradigmskifte nu.

I Stockholms läns landsting gäller sedan ett år tillbaka ett regionalt vårdprogram för barn med smärtdominerade funktionella mag-tarmsjukdomar. Vårdprogrammet baseras på de internationella kriterierna för diagnosgruppen, kallade Rom III, som kom 2006.

Ett nationellt vårdprogram, baserat på det som är framtaget i Stockholm, kommer att publiceras under våren.

– För oss doktorer har det här plötsligt blivit en spännande grupp att ha. Tidigare var det inte riktigt ”tillåtet” att ställa sådana här diagnoser på barn, IBS gick inte riktigt an. Men nu när man har kriterier kan man plötsligt börja studera den här gruppen, säger Henrik Arnell.

Enligt kriterierna kan en diagnos om funktionell mag-tarmsjukdom hos barn ställas om patienten har haft besvär av smärtor eller obehag i två månader – en månad mindre än i tidigare kriterier – om tecken på organisk sjukdom saknas.

Några så kallade alarmsymtom gör att patienten behöver utredas närmare. De är bland annat:

Avplanad längd- eller viktkurva.

Blod i avföringen.

Ihållande kräkningar eller sväljsvårigheter.

Nattliga buksmärtor.

Ärftlighet för IBD, celiaki eller magsårssjukdom.

I avsaknad av alarmsymtom kan diagnoser som IBS, funktionell buksmärta eller funktionell dyspepsi ställas ganska snabbt, efter att bland annat celiaki och inflammatorisk sjukdom har uteslutits, säger Henrik Arnell.

– Och nu kan vi känna oss trygga med att vi har vårdprogrammet i ryggen, säger han, och konstaterar att det nu blir tydligt tillåtet att välja bort gastrokoloskopi och utredningar på kors och tvärs.

Ett bra bemötande, där barnets smärta tas på allvar, och en bra utredning där läkaren förklarar och lugnar är grunden för den fortsatta behandlingen, som kan vara inriktad mot exempelvis stresshantering eller livsstilsförändringar.

Det saknas än så länge evidens för att läkemedel eller kostomläggningar vid funktionella besvär har effekt på gruppnivå, men de nya kriterierna gör det möjligt att utvärdera saken närmare.

Hypnos har gett goda resultat i några mindre studier, och mycket talar för goda effekter av KBT. Två KBT-studier pågår i Stockholm.

SARA RÖRBECKER

Ämnen i artikeln:

IBS

Dela artikeln:


Dagens Medicins nyhetsbrev

Välj nyhetsbrev