Få hela storyn
Starta din prenumeration

Prenumerera

Tisdag20.10.2020

Kontakt

Annonsera

Meny

Starta din prenumeration

Prenumerera

Sök

Mage-tarm

Så ska utbyte av avföring bli vardag

Publicerad: 11 Maj 2016, 08:06

Biologen Malin Bergman Jungeström och läkaren Lena Serraner, vid Universitetssjukhuset i Linköping.

Foto: Peter Holgersson

Frysning av avföring. Proffsdonatorer. Nya tillvägagångssätt ska göra att fler patienter kan botas från svåra klostridiumdiarréer med hjälp av avföring.


– Som jag ser det håller Sverige på att vakna. Vi har legat efter andra länder i Europa inom det här området. Men nu märker jag ett betydande intresse från flera sjukhus runt om i landet, säger Torbjörn Norén, specialist i infektionsmedicin och överläkare vid Universitetssjukhuset Örebro.

Förra året drabbades runt 7 100 svenskar av diarrésjukdom orsakad av bakterien Clostridium difficile. De flesta är äldre och alla har tidigare fått antibiotikabehandling mot andra infektioner, vanligen lunginflammation eller urinvägsinfektion. Denna antibiotika har i sin tur slagit ut delar av tarmfloran och gjort att den annars snälla klostridiumbakterien fått fotfäste, med diarré som följd.

Det har visserligen varit känt i decennier att avföringstransplantation från friska givare kan bota de här diarréerna. Ändå har behandlingen fört en tämligen tynande tillvaro, där intresse från behandlande läkare har avgjort om patienten fått behandlingen eller inte.

– Metoden är krånglig och inte så glamorös. Att de här infektionerna ofta är vårdrelaterade gör att en del vårdpersonal kanske inte uppfattar dem som ”riktiga” sjukdomar, säger Torbjörn Norén som förklaring till att metoden inte använts i den utsträckning den borde.

Han gör uppskattningen att det hittills har skett runt ett par hundra transplantationer årligen i Sverige. Behovet ligger på runt 1 500, om man utgår ifrån att samtliga patienter ska få behandling vid första återfallet.

Men år 2013 publicerade nederländska forskare en randomiserad studie i prestigetidskriften New England Journal of Medicine, som visade att avföringstransplantation gav överlägsen effekt jämfört med antibiotika. Detta tillsammans med annan forskning som bland annat visat att fryst avföring kan fungera väl så bra som färsk har ändrat förutsättningarna för metoden, även i Sverige.

–  Det går inte att blunda för resultaten längre, säger Torbjörn Norén.

Han ser flera förändringar framför sig i hur avföringstransplantationer ges.

– Dels behöver vi komma in tidigare i förloppet och helst behandla redan efter första återfallet. Vi behöver använda proffsdonatorer som kan ge avföring för infrysning, i stället för att använda färsk avföring från anhöriga. Och vi behöver använda bättre metoder, som koloskopi, än lavemang som är den hittills vanligaste metoden, säger Torbjörn Norén.

I Örebro hoppas man att de här förändringarna ska vara på plats till hösten, och de görs enligt en finländsk modell.

– I Helsingfors finns en bra utbyggd verksamhet där man tar emot patienter från södra Finland, säger Torbjörn Norén.

Länssjukhuset Ryhov i Jönköping har redan kommit en bit på vägen, åtminstone när det gäller användningen av proffsdonatorer. Det började man med år 2014 och i dagsläget finns ett tiotal personer som står standby för att ge avföring om det skulle behövas.

– Eftersom dessa testas regelbundet slipper vi att odla och screena inför varje behandling, vilket gör det hela enklare. Så fort vi får klartecken från vårt lab kommer vi även att börja med att frysa avföringen. Det kommer att göra det ännu enklare eftersom avföringen kan sparas och även räcka till flera mottagare, säger Cecilia Magnusson, infektionsspecialist och överläkare på sjukhuset.

För att få ytterligare klarhet i vilket sätt som är det bästa för avföringstransplantationer startades tidigare i år en studie där ett tiotal svenska sjukhus är tänkta att delta.

– Det här handlar främst om kvalitetsutveckling och att vi själva ska få en bättre bild över hur behandlingen ges. Detta för att senare kunna standardisera, säger Lena Serrander, infektionsläkare och klinisk mikrobiolog vid Universitetssjukhuset i Linköping.

Hon hoppas själv att studien ska kunna ge besked om vilka administrationssätt och material som är mest lämpliga.

– Själv tror jag på att kapslar med fryst avföring kan vara en bra och initial metod. Sedan kan man gå vidare till koloskopi om det skulle behövas, säger hon.

Ytterligare ett syfte med studien är försöka ta reda på vilka bakterier i avföringen som ger bäst effekt.

– Vi kommer att undersöka bakteriefloran hos både mottagare och givare med DNA-sekvenseringsteknik för att se om vi kan hitta typer av bakterier som ger bättre utläkning än andra, säger Lena Serrander.

Carl-Magnus Hake

Reporter

carl-magnus.hake@dagensmedicin.se

Dela artikeln:


Dagens Medicins nyhetsbrev

Välj nyhetsbrev