Få hela storyn
Starta din prenumeration

Prenumerera

Mage-tarm

Växande bantningsmetod kan ge kräkningar och tarmvred

Publicerad: 12 oktober 2022, 09:45

Bild 1/2  Läkemedelsverket varnar om allvarliga risker att använda en magsäcksballong för att gå ner i vikt.

Foto: Hand-out

Att sätta in en ballong i magen har blivit ett nytt sätt att gå ner i vikt. Nu varnar Läkemedelsverket om allvarliga risker med metoden och bristande information till patienterna.

Ämnen i artikeln:

LäkemedelsverketAkademiska sjukhusetFetmaToppnyheterToppnyheter Mage-tarm

T

TT

redaktionen@dagensmedicin.se


– Vi har fått in patienter som fått tarmvred eller som kräkts i flera dagar och måste läggas in, säger kirurgen Magnus Sundbom vid Akademiska sjukhuset.

Med budskap om att du tappar tiotals kilo inom loppet av några månader marknadsför privata kliniker en nygammal metod för att gå ner i vikt: Att sätta in en ballong i magsäcken för att ”lura” dig om att du är mätt.

Läs mer: Nya data blåser liv i tvist om ballong 

Ballongen förs via munnen ner i magsäcken där den fylls med vatten eller luft, och får sedan sitta kvar under sex till tolv månader.

Metoden förekom redan på 1990-talet men slutade användas på grund av riskerna. Sedan dess har ballongerna utvecklats och de senaste fem åren återigen seglat upp som ett behandlingsalternativ inom privat vård.

Nu varnar Läkemedelsverket för att metoden är förknippad med allvarliga risker som patienterna inte alltid informeras om. Myndigheten har fått in rapporter om allvarliga tillbud som krävt akut vård, enligt Helena Henriksson, chef på enheten för medicinteknik.

– Vi har fått signaler både från den offentliga vården och från patienter om komplikationer som rör alltifrån kräkningar som hållit i sig i mer än bara några dagar, till livshotande tillstånd där patienten måste sövas och opereras.

I USA har även två dödsfall kopplade till metoden rapporterats, uppger Henriksson.

Inom den offentliga rutinsjukvården i Sverige används magsäcksballonger inte alls och enligt Magnus Sundbom, överviktskirurg vid Akademiska sjukhuset i Uppsala, är skälet enkelt:

– Metoden är inte bra. Den utsätter patienterna för en hel del risker, samtidigt som den har alldeles för dålig effekt. Man tappar max fem till tio kilo, som de flesta går upp igen när ballongen tas bort. Jag kan inte se någon som helst nytta.

Han har mött flera patienter som sökt vård akut efter att ha fått en ballong insatt. I de allvarligaste fallen har ballongen spruckit och orsakat tarmvred. De flesta har sökt för kraftigt illamående som varat i många dagar och har velat få ballongen borttagen. Vilket inte varit lätt enligt Sundbom.

– Vi har fått våldföra oss på ballongen med tänger och saxar för att få sönder den och kunna dra upp den.

Att dra upp den uttjänta ballongen genom matstrupen är den största risken med metoden, menar han. Detta eftersom saltsyran i magen gör att ballongen stelnar och kan skada strupen. Enligt rapporter till Läkemedelsverket har det även hänt att ballongen fastnat och täppt till andningsvägarna på vägen upp. Patienterna har då behövt akutvård vilket i sig kan vara riskfyllt, eftersom alla akutsjukhus inte har rätt utrustning eller kompetens för att hantera ballongerna.

Ett annat problem, enligt Läkemedelsverket, är att vissa privata mottagningar sätter in ballongen redan vid patientens första besök utan att informera om risken för komplikationer eller vilka förberedelser som krävs.

– Vårdgivare är skyldiga att upplysa patienter om riskerna med en behandling. Man måste få möjlighet att väga nyttan mot riskerna, säger Helena Henriksson.

Av klinikernas hemsidor kan det vara lätt att få intrycket att metoden är en snabb väg till viktminskning. Men, som vanligt, är det inte så enkelt. Ingreppet ska kombineras med ändrade kostvanor med stöd av dietist eller viktminskningsprogram. Man behöver ta läkemedel som minskar risken för magsår, och äta flytande kost under en tid.

– Som patient ska man veta om att det inte handlar om någon ”quick fix”, säger Helena Henriksson.

Läs också: Gastroballong minskade vikten på kort sikt 

Förra året pekade en studie på att metoden leder till fler tappade kilon än enbart livsstilsåtgärder, även om effekten på lång sikt var oklar. Och den amerikanska föreningen för mag-tarmspecialister lyfter fram att den kan vara till nytta för vissa patienter.

Men Magnus Sundbom anser att ballongerna inte fyller någon funktion alls. Särskilt med tanke på att det numera finns effektiva läkemedel mot fetma som är säkrare och kan tas under längre tid. Samtidigt kan han förstå att många lockas av metoden, trots att prislappen ligger på mellan 30 000 och 70 000 kronor.

– Den här patientgruppen ligger inte högst upp på sjukvårdens åtgärdslista. De kämpar ofta för att få hjälp och jag kan förstå att det är lockande när de läser klinikernas smaskiga hemsidor.

Läkemedelsverket befarar att det finns ett mörkertal när det gäller komplikationer av magsäcksballonger och uppmanar patienter och sjukvård att rapportera in sådana händelser. Myndigheten har även inlett diskussioner med Socialstyrelsen och Inspektionen för vård och omsorg, Ivo, kring problemen med behandlingen.

Läs också: Ändrad syn på fetmakirurgi i nya riktlinjer om diabetes

Magsäcksballong

Ballongen förs in via munnen med hjälp av ett endoskop, ett slangliknande instrument med en liten kamera. I magsäcken fylls den med vätska eller luft via en smal slang genom halsen.

Det finns olika modeller på ballonger, men många blir stora som en knytnäve och får sitta kvar under sex till tolv månader innan de måste tas bort.

De senaste fem åren har behandlingen använts på privata kliniker i Sverige enligt Läkemedelsverket, men det är oklart hur omfattande användningen är.

Källa: Läkemedelsverket.

 

Dela artikeln:

Dagens Medicins nyhetsbrev

Välj nyhetsbrev