Få hela storyn
Starta din prenumeration

Prenumerera

Medicinsk teknik

Alla nominerade bidrag till Athenapriset 2011

Publicerad: 1 december 2011, 16:12

Den 1 december utdelas årets Athenapris på Riksstämman i Stockholm. Utifrån en stor mängd förslag på pristagare gick nio bidrag vidare till nominering och vidare granskning av juryn. Här är är de sju nominerade bidragen som inte vann pris.


1) ANP vid hotande uremi

Patienter som utvecklar dialysberoende njursvikt efter större kirurgiska ingrepp har en hög mortalitet och får ofta en lång och komplicerad postoperativ vård på intensivvårdsavdelning.

Sven-Erik Ricksten, professor och överläkare vid avdelningen för anestesiologi och intensivvård, Sahlgrenska universitetssjukhuset och Sahlgrenska akademin, Göteborgs universitet, har bland annat visat att man med hjälp av så kallade natriuretiska peptider, atrial natriuretic peptide, ANP, kan öka genomblödningen och filtrationen i njurarna med upp till 50 procent utan någon kliniskt viktig sänkning av blodtrycket, efter hjärtkirurgi och efter hjärttransplantation. Behandlingen kunde även minska behovet av dialys, samt förbättra dialysfri överlevnad hos patienter med tidig akut njursvikt efter komplicerad hjärtkirurgi.

Enligt nomineringen är detta, så vitt man vet, den första studien där man visat att man med en substans kan minska dialysbehovet vid akut postoperativ njursvikt. Eftersom det finns potential att förbättra vården av en grupp svårt sjuka intensivvårdspatienter till minskade kostnader hoppas man nu att läkemedelsindustrin i Europa inom en snar framtid kan ta fram ANP som ett läkemedel.

Huvudansvarig: Sven-Erik Ricksten professor och överläkare vid avdelningen för anestesiologi och intensivvård, Sahlgrenska universitetssjukhuset och Sahlgrenska akademin, Göteborgs universitet.

2) The Gynocular: independent diagnostics.

Genom att ta fram ett litet mikroskop, specialanpassat för vaginans ljusförhållanden, skulle fler kvinnor kunna få diagnos på livmoderhalscancer tidigare och därmed överleva sjukdomen.

Elisabeth Wikström Shemer, medicinsk chef vid BB Stockholm, har i företaget Gynius AB, utvecklat Gynocular med LED-teknik och optik för vaginala undersökningar, som kan laddas med en mobilladdare och få plats i läkarens ficka.

Enligt nomineringen gör Gynocularet att fler kvinnor kan diagnostiseras och fler läkare kan göra undersökningen till en bråkdel av tidigare kostnad. I utvecklingsländer kommer kvinnor att kunna undersökas med lika god standard som en kvinna i Sverige, vilket gör att kvinnohälsan kommer att förbättras och fler kvinnor kommer att överleva.

Vetenskapliga kliniska studier inleds i vår på Kvinnokliniken Danderyd och Mbarara Hospital i Uganda. Resultat ska vara klara sommaren 2012 och därefter påbörjar produktion och lansering av Gynocularet.

Huvudansvariga: Dr Elisabeth Wikström Shemer, medicinsk chef BB Stockholm/CSO Gynius AB , Matthew Volsky, CEO Gynius AB, Dr Isaac Shemer CTO Gynius AB.

3) Utveckling av högpresterande biokompatibla biomaterial och högteknologisk medicinsk­teknisk framställningsteknik.

Så kallade zirkoniumdioxidkeramer som utvecklats av forskare vid Umeå universitet betraktas, enligt denna nominering, internationellt som de hetaste och mest intressanta odontologiska ersättningsmaterialen.

Diskussionerna om tandfyllningsmaterialens inverkan på hälsa och miljö har diskuterats intensivt under många år. Därför startade forskarna 1987 ett forskningsprojekt för att med hjälp av nya biokompatibla ersättningsmaterial komma runt de problem som äldre material, exempelvis amalgam, medför.

Resultatet blev en keram baserad på zirkoniumdioxid, som i kombination med en specialutvecklad avancerad cad/cam-teknik, nu kan framställas och bearbetas för daglig rutinmässig vård. Enligt nomineringen var Umeå universitet först att utveckla och använda detta material för tandvården. Nu arbetar man vidare med utveckling i samarbete med såväl svenska som internationella aktörer.

Sjutton vetenskapliga artiklar rörande produkten och tekniken har publicerats i vetenskapliga tidskrifter. De kliniska studier som hittills är gjorda visar på goda och mycket lovande resultat.

Huvudansvariga: Göran Sjögren, docent och övertandläkare vid Umeå universitet. Anders Sundh, forsknings­ och utvecklingschef, Denzir.

4) Automatisering av bakteriologiska odlingsprover – med en ny innovativ teknik.

År 2006 fanns en vision vid bakteriologiska avdelningen, klinisk mikrobiologi, Malmö, Lunds universitet, Region Skåne, om att modernisera de gamla odlingsrutinerna på laboratoriet. En viktig modul som saknades var en som kan sätta ut och sprida prov. En idé till en möjlig lösning som innebär att man sköter utsättningen med hjälp av små rullande kulor som styrs med hjälp av magnetiska fält. På företaget Kiestra, som arbetar med denna typ av utrustning blev man mycket intresserad.

Innovationen har nu bland annat resulterat i en utsättningsrobot som Kiestra har gett varumärket InoqulA. Den ingår som en modul i deras helautomatiska lab-system. Modulen kan även användas separat som en ren utsättnings och spridningsmodul.

Inom Region Skåne pågår förhandlingar om totalautomatisering av bakteriologin. Det aktuella projektet har lärt laboratoriet mycket om automatisering och har gett upphov till många spinn-off-effekter.

Huvudansvariga: Ingela Tjernberg, överläkare, MD och Jenny Rydback, BMA, klinisk mikrobiologi, Malmö, Lunds universitet. Jezte Botma, VD, Martin van der Kaap, teknisk utvecklingschef, Martijn Kleefstra, ingenjör, Kiestra.

5) Lateral epicondylalgia, tennisarmbåge, - ett koncept för effektivare behandling för att minska sjukskrivning och patienternas symtom.

Lateral epicondylalgia, tennisarmbåge, är en vanlig arbetsrelaterade åkomma. Problemen medför höga sjukskrivningskostnader, förlorad inkomst för arbetstagaren samt minskad intäkt för arbetsgivaren. Dessutom tillkommer patientens lidande.

Eftersom det inte finns någon ”gold standard” inom sjukvården för omhändertagande av tennisarmbåge, tog man vid Tandemkliniken i Tvååker, Region Halland, fram ett strukturerat arbetssätt med hemträningsprogram, ergonomigenomgång, handledsstöd och/eller nattbandage. Detta jämfördes sedan med ett antal andra behandlingar.

Enligt nomineringen hade patienter interventionsgruppen signifikant mindre smärta och funktionsbortfall efter fyra veckor, jämfört med dem som fick annan behandling. Deltagarna i interventionsgruppen var också sjukskrivna mindre än kontrollgruppen. Efter ytterligare tre månader var funktionsbortfallet signifikant mindre i interventionsgruppen och det fanns en tendens till mindre smärta.

Enligt nomineringen är det möjligt att med en strukturerad rutin ge patienter med tennisarmbåge ett snabbt omhändertagande på rätt vårdnivå. Det minskar patientens lidande, minskar behovet av sjukskrivning och ger färre recidiv, som dessutom kan självbehandlas.

Huvudansvariga: Pia Nilsson, leg sjukgymnast, MD, Tandemkliniken, Tvååker, Leif Swärdh, leg läkare, docent, Jörgen Månsson, leg läkare, docent, Margareta Möller, leg sjukgymnast, professor.

6) Foster-EKG för fosterövervakning under förlossning.

I början på 1990-talet genomfördes de första kliniska studierna där man använde så kallad STAN-teknik, utvecklad av forskare vid bland annat Göteborgs universitet och företaget Neoventa för att förbättra fosterövervakningen i samband med förlossning. Tekniken innebär att man gör en datoriserad analys av EKG-signaler från människofoster, som hämtas från en skalpelektrod som även används för registrering av CTG.

Studier av tekniken visar bland annat att användningen av datoriserat foster-EKG med ST-analys i kombination med CTG kan minska risken för tecken på syrebrist under förlossningen hos det nyfödda barnet. Med hjälp av tekniken var det också möjligt att minska behovet av instrumentell förlossning, som kejsarsnitt och instrumentell vaginalförlossning, jämfört med enbart CTG. Vidare har antalet barn med neonatal encefalopati kunnat minskas. Studier har även visat på ett minskat behov av kompletterande skalpblodprovstagningar under förlossning.

I dag finns omkring 1500 STAN-apparater i klinisk användning runtom i världen, därav drygt 500 i Norden och ca 800 i övriga Europa. 2005 godkändes tekniken av den amerikanska hälsovårdsmyndigheten FDA.

Huvudansvariga: Karel Marsal, professor, Isis Amer-Wåhlin, med. dr., Henrik Hagberg, professor, Håkan Norén, med. dr., Håkan Lilja, docent, Per Olofsson, professor, Andreas Herbst, docent.

7) TANGO-studien. Telefon-assisterad hjärt- och lungräddning.

Varje år drabbas ca 10 000 personer i Sverige av plötsligt hjärtstopp utanför sjukhus. Larmoperatören på SOS Alarm, som är den första länken i vårdkedjan när ett larm om hjärtstopp kommer in, har enligt denna nominering stor potential att påverka handläggandet och därmed utgången för den drabbade.

Om hjärt- och lungräddning, HLR, kommer igång omedelbart i väntan på ambulans ökar överlevnaden 2-3 gånger. I en studie testades om en förenklad HLR-instruktion kan leda till en något högre överlevnad än den gängse.

Projektet resulterade i en av världens största hjärtstoppstudier, som dock inte påvisade någon statistiskt signifikant skillnad mellan behandlingsalternativen. Däremot bidrog den till att de internationella HLR-riktlinjerna aktivt rekommenderar larmoperatör ledd förenklad HLR-instruktion vid plötsligt, oväntat hjärtstopp utanför sjukhus. Detta tas i bruk vid Sveriges SOS-centraler under 2011. Ytterligare resultat har konstaterats i form av att akutvårdskedjans första länk, larmcentralen, har kommit att ses som en verksamhet med utvecklingspotential.

Huvudansvariga: Katarina Bohm, med dr, Mårten Rosenqvist, professor, Leif Svensson, adjungerad professor, Johan Herlitz, adjungerad professor, Maaret Castrén, professor, Lars Engerström, MD.

MATTIAS GRUNDSTRÖM MITZ

Dela artikeln:


Dagens Medicins nyhetsbrev

Välj nyhetsbrev