Allt fler sjukhus satsar på robotar

Se diagram över hur mycket sjukhusen använder robotarna i slutet av artikeln.

I expressfart har en rad sjukhus och kliniker köpt in operationsrobotar. I fjol gjordes nästan 6 000 robotingrepp.

Dagens Medicins inventering räknar till 27 operationsrobotar i hela landet. 2012 fanns det åtta.

Jag inser att det är spännande med ny teknik, men när det gäller operationsrobotarna tycker jag att det går lite väl fort. – Sven Oredsson, medicinsk rådgivare

Under det senaste året har robotarna introducerats i Falun och Västerås. I Kalmar planeras inköp nästa år och i Jämtland, på Karolinska universitetssjukhuset liksom på Universitetssjukhuset i Linköping förs diskussioner om nya robotinvesteringar.

Framför allt används robotarna vid operation av prostatacancer, men även inom tarmoperationer och gynekologi blir de vanligare. Antalet operationer har mer än fördubblats de senaste fyra åren.

Evidensen för metoden är, jämfört med öppen kirurgi, inte helt entydig på alla områden, och kritik har framförts mot att införandet av den nya tekniken inte sker samordnat.

– Det är en paradox att detta utvecklats så snabbt, trots evidensläget. Det här går stick i stäv med arbetet som ska ge samordning och koncentration av sjukvården, säger Martin Jansson, utredare på Socialstyrelsen som tidigare utrett användningen av operationsrobotar.

För att utnyttjas fullt ut ska roboten göra minst 200 operationer om året och operatörerna genomföra 30–50 ingrepp, för att utveckla och behålla sin skicklighet. Men antalet ingrepp per operatör kan skifta från sju till 100 per år, enligt landstingens egna uppgifter till Dagens Medicin.

En av landets mest erfarna robotkirurger, professor Peter Wiklund, urolog på Karolinska universitetssjukhuset, ifrågasätter det växande antalet robotar.

– Det är inte patienten som är i centrum när landstingen gör de här investeringarna, utan andra faktorer. Min bedömning är att kvaliteten blir bättre om ingreppen koncentreras till färre platser med specialiserade och kunniga kirurger. Kirurgen är den största riskfaktorn. För det här är svårt, så minst 50 operationer om året måste man göra, säger Peter Wiklund.

I Region Skåne har det debatterats om Centralsjukhuset i Kristianstad ska få en operationsrobot för prostatakirurgi. Men efter utredning har hälso- och sjukvårdsnämnden sagt nej eftersom tillgången på robotar i regionen redan är god. Det finns fem stycken, placerade i Malmö, Lund och Helsingborg, som inalles gör drygt 900 operationer om året.

Har ni för många operationsrobotar i Skåne?

– Vi har en överkapacitet. Man bör ju göra minst en operation om dagen med dem, och det gör vi inte, säger Sven Oredsson, medicinsk rådgivare, som gjort utredningen om robotkapaciteten.

– Jag inser att det är spännande med ny teknik, men när det gäller operationsrobotarna tycker jag att det går lite väl fort. Då ska vi inte införa detta på ytterligare ett ställe, säger Sven Oredsson.

När SBU, Statens beredning för medicinsk och social utvärdering, granskade kunskapsläget för kirurgi vid prostatacancer 2013, konstaterades att evidensläget för robotstödd kirurgi inte var helt klarlagt och att det är svårt att särskilja metoden i sig från kirurgens skicklighet. SBU menade att behovet av robotar är begränsat. För att enbart klara alla prostatacanceroperationer som kan göras med robot, skulle det, då, behövas tolv stycken. I dag används robotarna vid flera olika typer av ingrepp och antalet operationer bara ökar år för år.

Sven Oredsson tycker att SBU borde göra en ny kunskapsöversikt om robotkirurgi kontra öppen kirurgi.

– Det har kommit nya artiklar och det finns därför skäl att uppdatera evidensläget, säger han.

MIA WÄRNGÅRD