Få hela storyn
Starta din prenumeration

Prenumerera

Torsdag22.10.2020

Kontakt

Annonsera

Meny

Starta din prenumeration

Prenumerera

Sök

Medicinsk teknik

Forskare vill skriva ut hjärta i 3D

Publicerad: 9 December 2013, 13:02

Foto: Photos.com

Inom tio år går det att bioprinta ett hjärta, hävdar en amerikansk forskargrupp. Men från svenskt håll tror man att det tar längre tid.


Stuart Williams, vetenskaplig chef för Cardiovascular Innovation Institute vid University of Louisville, USA, uppger till tidningen Wired att han och hans forskargrupp inom tio år kommer att kunna 3D-printa ett mänskligt hjärta utifrån en patients egna celler.

Enligt Stuart Williams har hans forskarlag på mer än 20 personer redan bioprintat de minsta blodkärlen i organet. Just nu arbetar de på att ta fram särskilda skrivare för att kunna uppnå sitt mål.

Stuart Williams anser att hans mål inte är så svårt att uppnå som man skulle kunna tro.

– Jag vågar säga att hjärtat är ett av de enklaste organen att bioprinta. Det är bara en pump med slangar som behöver anslutas. En njure är mycket mer komplicerad, säger han till Wired.

Men Marcus Carlsson, läkare och docent vid institutionen för klinisk fysiologi vid Lunds universitet som forskar om hjärtat, anser att det låter väl optimistiskt. Han påpekar att det i en vetenskaplig artikel från i våras, som beskriver det första fallet där en 3D-printad del av ett organ använts, slås fast att det skulle vara mycket komplicerat att 3D-printa ett hjärta. I det fallet var det en del av en bronk som hade skrivits ut och sedan använts.

– Steget från det till att 3D-printa ett hjärta är stort. Jag tror att man inom en snar framtid kan bygga enklare organ som luftstrupar, blåsor eller kärlproteser där det bara är en hålformad struktur, men hjärtat är ett så pass komplext organ att det nog ligger längre fram i tiden, säger Marcus Carlsson till Dagens Medicin.

– Man kanske däremot under den närmaste tioårsperioden kommer att kunna använda en bioprinter till att göra en del av ett hjärta, till exempel en aortaklaff.

SAMUEL LAGERCRANTZ

Dela artikeln:


Dagens Medicins nyhetsbrev

Välj nyhetsbrev