Få hela storyn
Starta din prenumeration

Prenumerera

Medicinsk teknik

Implantat fick förlamade apor att gå på nytt

Publicerad: 10 november 2016, 10:01

Foto: Alain Herzog / EPFL

Tack vare ett nytt trådlöst system kunde ryggmärgsskadade apor börja gå med ett förlamat ben, enligt en ny studie i tidskriften Nature.


Du missar innehåll i denna artikel på grund av dina cookie-val. Kontrollera dina inställningar och dubbelkolla om YouTube är blockerad under “Visa våra partners”.

Systemet är ett stort framsteg gällande tekniska lösningar för ryggmärgsskadade som är ett hett forskningsområde. Nyligen skrev exempelvis Dagens Medicin om en förlamad man som återfick viss känsel i handen med hjälp av ett hjärnimplantat och en robotarm.

Men i det fallet behövde patienten vara ihopkopplad med en dator – något som inte krävs med det nya systemet. Med hjälp av två implantat byggs i stället en trådlös brygga förbi skadan.

Studien innefattade två rhesusapor som var förlamade i sitt ena ben. Båda djuren fick ett implantat inopererat i hjärnan medan det andra implantatet placerades nedanför skadan i ryggmärgen.

För att initiera en rörelse skickas elektriska signaler från en viss del av hjärnan som kallas motorcortex till ett särskilt nätverk av nervceller i ryggmärgen. Dessa nervceller ser till att musklerna i benet aktiveras. Vid en ryggmärgsskada stannar dock signalen av innan den når benmusklerna – men det gick att komma runt tack vare den nya tekniken.

Hjärnimplantatet ansvarade för att plocka upp signaler från motorcortex och vidarebefordrade dessa till en dator. Här omvandlades signalerna till instruktioner om att röra benet. Dessa skickades sedan vidare till implantatet i ryggmärgen. Tack vare tekniken kunde den ena apan använda sitt förlamade ben redan efter en vecka. Det tog närmare två veckor för den andra apan som behövde mer gångträning. Se mer i videoklippet ovan.

Målet är att systemet ska kunna förbättra rehabiliteringen för ryggmärgsskadade patienter, skriver det internationella forskarlaget bakom studien. Nyligen har ett universitetssjukhus i Schweiz fått klartecken för att specifikt utvärdera ryggmärgsimplantatet i en studie på människor.

En svaghet är att systemet enbart kan styra utsträckning och böjning av benen, skriver forskarna. Aporna kunde exempelvis inte ändra rörelseriktning.

Läs mer i abstract:

Marco Capogrosso med flera. A brain–spine interface alleviating gait deficits after spinal cord injury in primates. Nature, publicerad online den 9 november 2016. Doi: 10.1038/nature20118

Relaterat material

Förlamad återfick känsel med hjärnimplantat

Maria Gustavsson

Reporter

maria.gustavsson@dagensmedicin.se

Dela artikeln:

Dagens Medicins nyhetsbrev

Välj nyhetsbrev