Få hela storyn
Starta din prenumeration

Prenumerera

Medicinsk teknik

På spaning efter smärtans tecken

Publicerad: 18 april 2012, 09:54

Anne-Li Lind analyserar prover från patienter med kronisk smärta för att finna ett mönster.

Foto: Staffan Claesson/Bildbyrån

De flesta specialister kan ta prover på sina patienter för att ställa diagnos, något som hittills inte varit möjligt för smärtläkare. Ett nytt projekt ska förhoppningsvis ändra på det.


Visst vore det smidigt att med ett enkelt prov kunna avgöra varför patienten framför dig lider av lång­varig smärta? I ett nyligen påbörjat projekt i Uppsala är målet att kunna detektera smärtans molekylära orsaker med objektiva prover.

– Diagnostik av orsaken bakom sjukdomen är möjlig för de flesta kliniska specialiteter, men vi smärtläkare har hittills haft tillgång till patientens berättelse men inte till några prover, säger Torsten Gordh.

Anne-Li Lind, biomedicinare och doktorand, analyserar patientprover, blodplasma och ryggmärgsvätska, från hittills ett hundratal patienter med olika former av kronisk smärta. Dessa jämför hon med prover från en smärtfri kontrollgrupp.

– Det vi letar efter är något slags biomarkörer, alltså kroppsegna molekyler, som är kopplade till smärta och som vi kan mäta för att få en bild av vad som sker i kroppen, säger Anne-Li Lind.
Det är känt att det sker olika processer i kroppen efter en skada men att på detta vis analysera vad som sker när någon upplever kronisk smärta är, enligt Torsten Gordh, inte gjort på människor.

Anne-Li Lind undersöker proverna med så kallad masspektrometri, som är ett förutsättningslöst sätt att ta reda på vilka olika komponenter som finns i provet. Proverna analyseras också med hjälp av en biologisk metod där man genom att låta olika antikroppar binda till provet kan få en bild av vilka olika biomarkörer som finns däri. Hon studerar här förekomsten av 47 olika molekyler, varav många har att göra med inflammation, medan andra är kopplade till nervcellers tillväxt.

– I ryggmärgsvätska från personer med smärta efter nervskada finns förhöjd halt av vissa ämnen när man jämför med hur det ser ut hos smärtfria. Men jag kan inte gå in mer exakt på vilka ämnen det är, säger Anne-Li Lind.

Projektet löper inom ramen för det så kallade Uppsala Berzelii Technology Centre for Neurodia­gnostics som finansieras av Vinnova och Vetenskapsrådet. En tredjedel ägnas åt alzheimerforskning, en tredjedel åt smärtforskning och en tredjedel åt utveckling av teknologier. Den delen är till god hjälp i Anne-Li Linds projekt.

– Det är civilingenjörer och kemister som arbetar med att utveckla metoder för att bättre analysera patientprover med avseende på just olika biomarkörer, säger hon.

Lotta Fredholm

Reporter

Lotta.fredholm@dagensmedicin.se

Dela artikeln:


Dagens Medicins nyhetsbrev

Välj nyhetsbrev