Få hela storyn
Starta din prenumeration

Prenumerera

Medicinsk teknik

Ska standardisera blodprovsinsamling

Publicerad: 23 november 2015, 08:30

Ett nytt sätt att hantera forskningsprover inom sjukvården ska införas. Genom att göra hanteringen likvärdig i hela landet hoppas man kunna höja forskningens kvalitet.


– Sverige är ett litet land, det kanske inte finns så många patienter inom alla sjukdomsgrupper. I vissa forskningsstudier måste man inkludera patienter från hela landet, och då är det viktigt att de prov som tas blir jämförbara, säger Sonja Eaker, nationell projektledare för standardiserad blodbiobankning och ordförande för nationella biobanksrådet.

I dag tas forskningsprov inom sjukvården, efter etikprövning och samtycke, vid sidan av rutinsjukvården. Testerna görs av särskild forskningspersonal och laboratoriehanteringen sköts också vid sidan av de vanliga sjukvårdstesterna.

– Det gör att det kan ta rätt många timmar innan forskningsprovet hanteras. Det blir också svårare att dokumentera hur länge proverna stått, vilket påverkar forskningens kvalitet negativt, säger Sonja Eaker.

Projektet ska bygga upp infrastruktur inom landstingen så att forskningsproven lyfts in i den vanliga sjukvården där det i dag finns mycket hög kvalitet och kompetens. Det gör att man till exempel lättare ska kunna ta forskningsprover även vid akuta tillstånd.

– Samma sak som i dag kommer att gälla – man måste ha ett godkänt forskningsprojekt och samtycke från patienten. Men istället för att hantera provet vid sidan av så beställer man det via journalen. Proverna ska tas av sjukvårdspersonalen som är på plats. Det behövs alltså ingen särskild forskningspersonal, säger Sonja Eaker.

Forskningsproverna skickas också till laboratoriet med de vanliga proverna. Det gör att de ska kunna följas via sjukvårdens vanliga it-system. Proverna ska också hanteras inom två timmar, vilket ska säkerställa en hög kvalitet.

– Det kommer att leda till mindre arbete. I dag tar hanteringen på labbet ungefär 30 minuter per patient. Men det nya automatiserade systemet tar det bara tre till fem minuter per patient. Det blir alltså bättre kvalitet, bättre spårbarhet men mindre krävande personalmässigt, säger Sonja Eaker.

På vissa universitetssjukhus görs detta redan, men nu är tanken att det ska kunna genomföras även på andra sjukhus. Landstingen kan därför söka medel för att bygga upp den infrastruktur som behövs. De regionala biobankscentra som finns i varje sjukvårdsregion kommer att hjälpa landstingen med detta.

För att det ska funka krävs det att landstingen vill arbeta med detta, vill de det?

– Ja, man har kommit långt i medvetandet om att biobanksinfrastruktur är en av de viktiga bitarna för forskning. Det finns ju kvalitetsregisterdata, tekniker och forskningsnoder, men prover är en jätteviktig del som man inte gjort så mycket satsningar på. Det är landstingen som har hela grundstrukturen och det måste man bygga vidare på. Vid tidigare stora forskningsstudier har man sett vad som behövs och det vill man nu införa i hela landet, säger Sonja Eaker och fortsätter:

– Det är viktigt att skapa förutsättningar för forskning med hög kvalitet som kan generera ny kunskap om diagnostik, förbättrade behandlingar, nya läkemedel, vaccin samt om orsaker till sjukdomar. Forskningen behövs för att kunna utveckla vården där det behövs.

Satsningen sker genom Vinnovafinansierade Swelife som är ett nationellt innovationsprogram som ska stärka life sciencesektorn i Sverige. Projektet drog igång i början av november och kommer att sträcka sig över fem år.

AMINA MANZOOR

Dela artikeln:


Dagens Medicins nyhetsbrev

Välj nyhetsbrev