Svensk hjärnstudie sänder chockvågor genom forskarvärlden

”En bugg i fMRI-mjukvara kan ogiltigförklara resultaten från 40 000 studier”, konstaterar webbtidningen Science Alert. ”Tiotusentals fMRI-studier kan vara bristfälliga”, lyder en rubrik i Forbes.

Studien har gått obemärkt förbi i svenska medier, men sänt chockvågor genom det internationella vetenskapssamhället sedan den publicerades i det senaste numret av den vetenskapliga tidskriften PNAS. När Dagens Medicin talar med Anders Eklund, docent vid institutionen för medicinsk teknik vid Linköpings universitet och en av studieförfattarna, tonar han ner konsekvenserna.

I stället för den förväntade avvikelsen på 5 procent såg vi avvikelser på upp mot 60 procent – Anders Eklund

– Media har blåst upp resultaten och nu tycker en del forskare att vi överdriver, säger han.

Men han menar ändå att hans nya rön visar på att resultaten i ett stort antal andra studier kan ifrågasättas och att man måste börja diskutera val av statistisk metod när funktionell magnetkamera används.

Inom hjärnforskningen är funktionell magnetresonanstomografi, fMRI, ett fält som expanderat kraftigt på senare år. Med hjälp av funktionell magnetkamera försöker forskare förstå hur sjukdomar som depression och ångest ser ut och det finns även studier som syftat till att förstå hur ord avbildas i hjärnan. Det är med den här tekniken som den mest avancerade hjärnforskningen utförs.

För att genomföra den nya studien har de svenska forskarna använt data från studier med öppna källor. För exempelvis en undersökning där hjärnorna hos 20 personer med en viss psykiatrisk diagnos har jämförts med MR-bilder på hjärnor från 20 friska försökspersoner har de svenska forskarna valt att i stället jämföra kontrollgruppen med fMRI från 20 andra friska försökspersoner.

Detta har gjorts för en mängd studier.

– Vi har använt data för 600 personer och sedan har vi gjort tre miljoner slumpmässiga gruppanalyser. I stället för den förväntade avvikelsen på 5 procent såg vi avvikelser på upp mot 60 procent när vi jämförde friska kontrollgrupper, säger Anders Eklund.

Han framhåller att arbetet inte hade varit möjlig utan allt det material som nu finns då allt fler forskare väljer att göra sitt underlag allmänt tillgängligt.

Enligt Anders Eklund går det att komma runt problemet som han och hans kollegor har identifierat genom att använda en annan statistik analysmetod än de som oftast används i dag. När den alternativa metoden användes minskade avvikelserna betydligt.

– I de analysmetoder som används gör datorprogrammen antaganden om hjärnaktivitet som inte alltid stämmer. Om forskare i stället använder ett program som inte gör dessa antaganden tar beräkningarna längre tid för datorn, men de blir å andra sidan mer korrekta.

Anders Eklund anser inte att alla studier som är gjorda med de vanligaste analysmetoderna är fel, såsom det har rapporterats i internationella medier. Däremot menar han att resultaten kan vara bristfälliga i väldigt många fall. Ett sätt att ta reda på om tidigare resultat verkar vara korrekta är att se om de har replikerats och om de då har bestått.

– Jag vill inte uppge någon siffra för hur många studier som kan vara påverkade, men en av mina medförfattare gjorde en grov uppskattning om att det rör sig cirka 3 000, säger han.

Läs studien:

Anders Eklund, Thomas Nichols och Hans Knutsson. Cluster failure: Why fMRI inferences for spatial extent have inflated false-positive rates. PNAS. doi: 10.1073/pnas.1602413113

SAMUEL LAGERCRANTZ