Få hela storyn
Starta din prenumeration

Prenumerera

Onsdag25.11.2020

Kontakt

Annonsera

Meny

Starta din prenumeration

Prenumerera

Sök

Medicinsk teknik

Svenska referensvärden för spirometri stämmer dåligt

Publicerad: 28 September 2015, 12:57

Statistikern Helena Backman och Eva Rönmark, professor vid Umeå universitet, har tillsammans med andra forskare undersökt lungkapaciteten hos runt 500 friska individer i norra Sverige.

Foto: Carl-Magnus Hake

ERS 2015. När svenskar ska undersöka sin lungfunktion med spirometri kan det finnas en påtaglig risk att deras lungfunktion överskattas, enligt en ny svensk studie.


Ämnen i artikeln:

ERS

– Den friska icke-rökande befolkningen har fått bättre lungkapacitet med åren, kanske tack vare bättre nutritionsstatus och mindre luftföroreningar. Men det återspeglas inte i de referensvärden för spirometri som används i sjukvården, eftersom dessa referensvärden är insamlade för många år sedan, säger Eva Rönmark, professor vid Umeå universitet.

Hon och statistikern Helena Backman har tillsammans med andra forskare inom de så kallade Olin-studierna i Norrbotten undersökt lungkapaciteten hos runt 500 friska individer i norra Sverige.

Studiedeltagarna hade i snitt bättre lungfunktion för sin ålder, kön och längd, jämfört med vad som är normalt enligt två av tre av de vanligaste referensvärden som används i Sverige.

– Det här var framför allt tydligt för det referensvärden som kallas ECSC och som baseras på en europeisk population. Men även de svenska referensvärdena Berglund visade på högre värden. Däremot stämde studiedeltagarna värden mer med normalvärden enligt Hedenström men inte heller det var perfekt, säger Helena Backman.

De presenterar sin studie på ERS-kongressen i Amsterdam då forskarna också uppdaterat resultaten med spirometriundersökningar av tusen friska och rökfria finländare som de gjort i samarbete med finländska forskare.

– Våra mätningar i Sverige och Finland pekar åt exakt samma håll, nämligen att deltagarna har en bättre lungfunktion än flera av de referensvärden som används, säger Helena Backman.

Spirometri är en central del av i diagnostiken vid till exempel kol och astma. Forskarna ser en uppenbar fara i att man överskattar lungfunktionen hos patienter om man använder inaktuella referensvärden.

– I sin tur kan det leda till att patienterna underbehandlas, säger Helena Backman.

Forskargruppen har beräknat nya referensvärden för lungfunktion och nästa steg är nu att få sjukvården att se över vilka referensvärden som används och implementera korrekta referensvärden, anser man.

Anders Blomberg, som är vetenskaplig sekreterare i Svensk lungmedicinsk förening, håller med om att det är dags göra om dagens referensvärden.

– Jag stödjer att en revidering är nödvändig och att frågan bör lyftas i en bredare diskussion i Sverige. Jag kommer ta den till vår vetenskapliga kommitté för att höra tankarna där, säger han till Dagens Medicin och fortsätter:

– Det vore naturligtvis värdefullt med ett enhetligt både nationellt och internationellt referensmaterial, men man måste sannolikt göra olika bedömningar i kliniska respektive vetenskapliga sammanhang. Helena Backmans studie visar att det internationella referenssystemet (GLI) som rekommenderas i dag inte är optimalt i Sverige i dag, och att ECSC snarare är ännu sämre.

Läs abstract till studien:

Helena Backman med flera. The global Lung function initiative (GLI) reference values do not reflect lung function in the Nordic countries. Presenteras på ERS-kongressen onsdagen den 30 september. 

Carl-Magnus Hake

Reporter

carl-magnus.hake@dagensmedicin.se

Ämnen i artikeln:

ERS

Dela artikeln:


Dagens Medicins nyhetsbrev

Välj nyhetsbrev