Ytterligare stöd för kontinuerlig glukosmätning

Färre perioder av högt blodsocker men också färre med lågt. Att mäta blodsockret med så kallade CGM-system, där vävnadsglukos mäts flera hundra gånger per dygn via en sensor som fästs på huden, innebär stor nytta enligt allt flera studier.

En av de studier som fått uppmärksamhet under veckan är den tjeckiska studien, Comisair, med den hittills längsta uppföljningen på tre år. I den har 94 patienter med typ 1-diabetes lottats till fyra grupper, antingen behandling med insulinpenna med eller utan CGM för glukosmonitorering eller insulinpump med eller utan CGM.

Det visade sig att omkring 70 procent av samtliga deltagare som använde CGM förbättrade sina värden, både avseende hypoglykemier, alltså perioder med lågt blodsocker och långtidsblodsocker, HbA1c. Detta oavsett om de använde manuell insulinpenna eller insulinpump.

Jarl Hellman, diabetolog vid Akademiska sjukhuset i Uppsala tycker att fynden är väldigt intressanta.

– De allra flesta patienter med typ1 diabetes i Sverige har penna, bland vuxna är det 75 procent. Denna unika långtidsuppföljning på hela tre år visar att både de som har pump och penna har en mycket stor nytta av CGM, säger han.

När Socialstyrelsen presenterade sina behandlingsriktlinjer förra hösten, fick CGM fick en framflyttad position. I dag är det 78 procent av patienterna med diabetes typ 1 som har kontinuerlig mätning i snitt i riket. Men enligt siffror från NDR är tillgången ojämnt fördelat över landet. Region Jönköpings län ligger högt medan Östergötland har lägre siffror. Kostnaden ligger på mellan 1 000 och 3 000 kronor i månaden beroende på vilken typ av produkt som används.

– Eftersom nyttan med CGM är så väl visad vetenskapligt så borde ännu fler patienter kunna utnyttja denna möjlighet, säger Jarl Hellman

Arndís Ólafsdóttir, diabetessjuksköterska vid Uddevalla sjukhus och doktorand på Göteborgs universitet är även hon på plats och presenterar forskning om nyttan av CGM. Hon och hennes kollegor har försökt ta reda på om det finns vissa grupper av patienter som har större nytta av att använda CGM.

Genom att analysera data från den tidigare svenska randomiserade GOLD-studien har forskarna nu sett två grupper som reagerade olika. De som sänkte sitt HbA1c mest fick inte lika stor förbättring med avseende på att minska perioder med hypoglykemier och vice versa.

– Av alla deltagare i studien, förbättrade 78 procent antingen HbA1c med mer än 4mmol/mol eller tid i hypoglykemi med mer än 20 min, när vi jämförde CGM mot kapillära blodglukosmätningar, men det var få som förbättrade båda dessa, säger Arndís Ólafsdóttir.

En annan iakttagelse som förvånade forskarna var att förbättrade glukosvärden med CGM kom oavsett hur ofta deltagarna hade mätt sig med stick i fingret innan studiens början.

– Vi samlade in antal kapillära mätningar för varje patient 60 dagar innan baseline och de var intressant att vi hittade inget samband mellan antal kapillära mätningar före baseline och vilken effekt deltagarna hade av CGM terapi. Varken på HbA1c eller på tid i hypoglykemi.

I en annan svensk studie som presenterades under kongressen undersöktes värdet av det mest använda systemet för kontinuerlig glukosmätning, så kallad FGM, med vilken patienten aktivt scannar av sina värden.

I studien, som baserades på data från det svenska nationella diabetesregistret, NDR, har forskarna jämfört FGM med blodsockermätning med fingerstick. 14 000 patienter som använde FGM matchades mot 7 000 som mätte med fingerstick.

Efter en uppföljning på i snitt två år var att patienterna som använde CGM förbättrade sina värden av långtidsblodsocker, HbA1c, mer än de som inte mätte kontinuerligt. Förbättringen var störst hos de som hade högst HbA1c från början och förbättringen höll i sig över hela observationstiden.

– ­Detta är den första stora välkontrollerade observationsstudien som baseras på ett lands hela befolkning med typ 1 diabetes. Den ger ytterligare stöd för att kontinuerlig glukosmätning är bra, säger David Nathanson, diabetolog vid Karolinska sjukhuset i Huddinge och försteförfattare till studien som presenterades på kongressen.

Läs mer i abstracts:

￭ Jan Šoupal med flera. Glycemic Outcomes in Adults With T1D Are Impacted More by Continuous Glucose Monitoring Than by Insulin Delivery Method: 3 Years of Follow-Up From the COMISAIR Study. Diabetes Care, publicerad online september 2019. DOI:10.2337/dc19-0888
￭ Arndís Ólafsdóttir med flera. Majority of persons with type 1 diabetes on multiple daily insulin injections benefit from continuous glucose monitoring.
￭ David Nathanson med flera. Effect of flash glucose monitoring on glycaemic control in adults with type 1 diabetes: a nationwide, longitudinal observational study.