Blandade känslor vid inflytt på NKS

– Det är nya fräscha ytor för patienterna men läget för personalen är oförändrat, de stora bristerna i arbetsmiljön på NKS som vi har påtalat finns kvar, säger Yvonne Dellmark, ordförande i Läkarföreningen på Karolinska universitetssjukhuset.

Ur hennes synvinkel har ingenting förändrats sedan Läkarföreningen, Vårdförbundet och Kommunal i tre delvis skilda anmälningar, uppmärksammade problemen på NKS.

Problemen med arbetsmiljön, vilka också anmälts till Arbetsmiljöverket, speglas i en lång rad punkter i tre skilda så kallade 6:6a-anmälningar, som Dagens Medicin skrivit om vid flera tillfällen. Det handlar bland annat om brist på administrativa arbetsplatser, jourrum, omklädningsrum och tusentals skåp för egna kläder.

Bristen på omklädningsrum och skåp gör att personal får byta om i gamla Karolinska och gå genom kulverten för att ta sig till arbetsplatsen på NKS. En oavlönad promenad på cirka en halvtimme, enligt fackliga företrädare.

Personal som flyttar in på NKS när det sista flyttlasset går 28 oktober, diskuterar redan nu om de ska ta med egna sparkcyklar till jobbet för att snabbare ta sig genom kulverten, enligt vad Dagens Medicin har fått höra.

Just personalens önskemål om egna personliga skåp är skälet till interimslösningen med ombyte i gamla byggnaden, enligt Stanley Holsteiner, chef för programkontoret och den som samordnar inflytten till NKS. I januari ska skåpen levereras.

I hans ögon gick flytten i söndags fantastiskt bra.

– Det är sju års slit som nått målet enligt tidplanen, säger han nöjt.

Med det har ju varit en hel del svårigheter på den vägen?

– Ja, några vägbulor har det ju varit.

På barnoperation ska de punkter som Arbetsmiljöverket hittills ålagt NKS att åtgärda, vara färdiga till sista inflyttningen i slutet av oktober. Åtminstone personalrummet. Ombyggnaden av den bullriga och dåligt belysta ledningscentralen och den för trånga hisshallen är exempel på sådant som Karolinskas ledning inte själv kan besluta tidplanen för eftersom det måste godkännas centralt av landstinget, enligt Stanley Holsteiner.

Det han tycker har varit tyngst under de här åren är att den tekniska infrastrukturen inte levererades enligt avtal. Som Dagens Medicin skrivit om vid upprepade tillfällen var instabil it ett gigantiskt bekymmer på NKS under en lång tid och en risk för patientsäkerheten, enligt Ivo, Inspektionen för vård och omsorg. Det allvarligaste var när ett hjärtstopp inte upptäcktes i tid på grund av att it-systemet låg nere.

– Nu är systemet stabilt men vi är inte i mål vad gäller det tysta sjukhuset än, säger Stanley Holsteiner.

Anna Laveskog, neuroradiolog och skyddsombud på Neuro och Bild och funktion har inte själv varit på plats på NKS efter inflyttningen då Dagens Medicin får tag i henne, men har fått rapporter om att flytten fungerat bra.

– Det verkar ha gått över förväntan, tekniken på neuroröntgen har i stort sett fungerat hittills och vi är försiktigt positiva till det konkreta patientnära arbetet på Tema neuro. Men alla de övergripande arbetsmiljöproblemen kvarstår ju, säger hon luttrat.

SUSANNA PAGELS