Cancermedel utmanar potent antikropp mot MS

Varje år insjuknar 1 500 svenskar i den neurologiska sjukdomen multipel skleros, MS. Sedan mitten av 1990-talet är injektioner med interferon-beta den vanligaste behandlingen. Men när denna inte kan hålla sjukdomen stången ges i dag Tysabri, med den verksamma antikroppen natalizumab. Läkemedlets akilleshäl är att det i sällsynta fall kan ge upphov till en livsfarlig virusinfektion i hjärnan, kallad progressiv multifokal leukoencefalopati.

Nu är ytterligare två antikroppar på väg in på MS-arenan. Den ena, Mabcampath (alemtuzumab), har funnits sedan mitten av 1990-talet och används i dag vid behandling mot kronisk lymfatisk leukemi.

Alemtuzumab binder till vita blodkroppar, lymfocyter, både B- och T-celler. Denna ”märkning” gör att immunsystemets celler tolkar de inmärkta vita blodkropparna som främmande och ser till att de dödas. Antikroppen är mycket effektiv när det gäller att slå ut den inflammatoriska processen, som manifesteras som skov hos patienten.

I en fas 2-studie där drygt 330 MS-patienter ingick ställdes alemtuzumab mot interferon.
– Antikroppen fullkomligt krossade interferon­behandlingen, säger Anders Svenningsson, neurolog vid Norrlands universitetssjukhus i Umeå.

Resultaten från studien publicerades 2008 i New England Journal of Medicine. Den grupp som lottats till interferon hade mer än trefaldigt ökad risk att drabbas av skov. Deras upplevda funktionsförmåga försämrades också under perioden, medan de som fick alemtuzumab mådde bättre.

Bakslaget var att en deltagare drabbades av så kallad immunmedierad trombocytopen purpura och avled, något som gjorde att studien avbröts i förtid.

– Nu när man vet om denna biverkan håller man med rigorösa program koll på exempelvis uppkomst av blåmärken, som är ett tidigt tecken, säger Anders Svenningsson.

En annan, ovanlig biverkan, var njursjukdom och något vanligare var giftstruma.

– Men om valet står mellan att ens hjärna bryts ned eller att få en behandlingsbar struma är valet rätt självklart, säger Anders Svenningsson.

Vid en MS-kongress i Göteborg i oktober presenterades en uppföljning där drygt hälften av deltagarna i fas 2-studien följts under ytterligare två år. Också här visade det sig att de som fick antikroppen hade lägre risk för skov. Även hos patienter med högaktiv sjukdom minskar antikroppen risken för skov. Biverkningarna var desamma som publicerades 2008, men patienterna följdes noga och de drabbade kunde behandlas.

Enligt Genzyme, som står bakom alemtuzumab, visar uppföljningen att effekterna av behandlingen dröjde kvar upp till fyra år.

Nu pågår en fas 3-studie med alemtuzumab med drygt 800 deltagare. De lottas till antingen antikroppen eller höga doser interferon-beta. Under nästa år väntas de första resultaten.

Den andra antikroppen som testas mot MS, Mabthera (rituximab), är mindre effektiv, men har också mildare biverkningar. Även rituximab riktas mot vita blodkroppar, men bara mot B-celler, som utgör omkring 15 procent av lymfocyterna.

I en studie från förra hösten jämfördes antikroppen med placebo hos drygt 400 MS-patienter med progressiv sjukdom. Här var skillnaderna inte signifikanta, men i artikeln som publicerades i Annals of Neurology skriver forskarna att det verkar som om antikroppen ger unga patienter ett bättre skydd mot inflammationshärdar i hjärnan.

De båda medlen har inte jämförts med Tysabri.

– Men de kan komma att utgöra en del i behandlingspaletten som vi vill använda, där risker och verkan avpassas för varje patient, säger Fredrik Piehl, professor i neurologi och ansvarig för MS-vården vid Karolinska universitetssjukhuset i Solna.

Tysabri är ett dyrt läkemedel, omkring 200 000 kronor per årsdos. Motsvarande kostnad för Mab­thera och Mabcampath hamnar på ungefär en tiondedel av priset.

Anders Svenningsson är hoppfull inför att kunna börja använda de nya antikropparna. Det viktigaste att sätta in effektiv behandling så snart det går.

– Än så länge kan vi inte laga något, det handlar om att bevara det som finns kvar. Men jag tror att det finns goda möjligheter att, om vi slår till bromsen tidigt, faktiskt se till att det inte blir några bestående funktionsnedsättningar, säger han.

Lotta Fredholm