Fler kan bli aktuella för trombektomi

– Det är en imponerande studie och resultat som innebär att vi kan behöva omvärdera vilka som bör får behandling med trombektomi, säger Jesper Petersson, verksamhetschef på neurologiska kliniken, Skånes universitetssjukhus i Lund.

Enligt dagens riktlinjer ska trombektomi, utföras inom sex timmar efter en akut stroke som orsakats av blodpropp. De nya resultaten indikerar att för vissa patienter kan ingreppet kan ha god effekt, även om ingreppet görs senare.

I studien ingick 206 patienter som drabbats av en blodpropp i ett större kärl i hjärnan. Dessa skulle också uppvisa symtom som enligt en särskild klinisk skala var allvarliga, samtidigt som infarkten var relativt liten.

Hälften slumpades till att genomgå trombektomi plus standardbehandling och hälften till enbart standardbehandling. Metoden går ut på att en kateter via ett kärl i ljumsken förs upp i hjärnan för att avlägsna blodproppen.  All behandling började mellan 6 och 24 timmar efter att patienten ”senast bevittnats frisk”.

Tre månader efter ingreppet var hälften av de som genomgått trombektomi och standardbehandling oberoende av hjälp, jämfört med 13 procent av dem som bara fått standardbehandling. Studien stoppades vid den första interimsanalysen på grund av de stora fördelarna med trombektomi.

– Det är viktigt att påpeka att man i studien har tittat på en väldigt specifik grupp av patienter. Det är personer som har allvarliga symtom med stora kliniska bortfall som till exempel minskad kraft, syn och talförmåga, men en infarkt som enligt CT-scanning eller magnetkameraundersökning var relativt liten, säger Jesper Petersson.

Enligt studieförfattarna är det ett begränsat antal patienter som uppfyller kriterierna från studien, omkring 2 till 3 procent av alla strokefall i USA. Enligt Jesper Petersson är siffran troligen densamma i Sverige.
– Det är mycket möjligt att även de med mindre infarkter men utan dessa symtom kan ha nytta av trombektomi, men det vet vi inte än, säger han.

På Skånes universitetssjukhus i Lund, där man genomför omkring 200 trombektomier årligen, ska man inom kort ha ett möte kring de nya resultaten och diskutera om de ska börja identifiera patienter som kan ha hjälp av ingreppet även senare i förloppet.

– I studien använde de perfusions-CT som är en speciell variant av CT-scanning för att bedöma hur stor del av hjärnan som drabbats. Det är en metod som bara är rutin på vissa svenska sjukhus i dag. Det behövs personal som kan göra dessa analyser och framför allt tolka resultaten för att detta ska införas på bred front. Jag hoppas att det blir en nationell diskussion i Nationella strokerådet kring detta så att vi får ett ordnat införande av metoden framöver, säger han.

Lars Rosengren, professor i neurologi och ordförande i Nationella programrådet för stroke, håller med om att det är oklart vilken betydelse resultaten kommer att få för svensk strokevård.
– Socialstyrelsen behöver göra en vetenskaplig granskning av studien inför en uppdatering av de nationella riktlinjerna för vård vid stroke. Nationella programrådet för stroke kommer att invänta detta innan vi formulerar beslutsstödet för riket, säger han.

Patienterna i studien kom från USA, Europa, Kanada och Australien. Behandlingen påverkade inte risken att dö under studietiden, den var runt 19 procent i båda grupperna.

Studien finansierades av företaget Stryker Neurovascular som tillverkar utrustningen som användes i studien.

Läs abstract till studien:

Raul Noguiera med flera. Thrombectomy 6 to 24 hours after stroke with a mismatch between deficit and infarct. New England journal of Medicine publicerad online 11 november 2017. Doi:10.1056/NEJMoa1706442