Nu undersöks körsångens effekt vid minnessjukdom

Nils Fälth, AT-läkare och doktorand vid Minneskliniken på Skånes universitetssjukhus i Malmö, har påbörjat ett projekt där han ska utvärdera körsång och dess effekt på personer med minnessjukdomar. Han har själv ett förflutet som trubadur, gitarrlärare, och även pianist.

Hur kom du på idén med det här?

– Mellan terminerna på läkarprogrammet jobbade på ett demensboende i Norge. Det stod ett piano där och jag spelade för brukarna.

– Jag skämdes nästan för att jag inte gjorde de andra sysslorna som resten gjorde personalen gjorde, men de tyckte jag skulle sitta kvar och spela då det var uppskattat av de boende och det blev väldigt lugn stämning.

Hur är studien upplagd?

– Patienterna, i dagsläget 17 personer, träffas en gång i veckan, tillsammans med en utbildad körpedagog. De får ta med sig en anhörig eller ledsagare om de vill.

Tanken är att studien ska pågå i fyra terminer, och intervjuer sker i början och slutet. Förutom intervjuerna med patienter, anhöriga samt körpedagog och sjuksköterska och kurator som medverkar så har även formulär gällande livskvalitet och självskattad hälsa samlats in.

– Patienterna själva får välja vilka låtar de vill sjunga. Det är allt från the Scorpions till Evert Taube. Det räcker inte bara att sätta på musik från deras uppväxt, utan det ska vara musik som knyter an och skapar associationer från tidigare i livet, säger Nils Fälth.

– I tidigare litteratur "klumpar man ofta ihop" deltagarnas diagnoser under begreppet "demens". Vi kommer kunna jämföra deltagarna även utifrån diagnos, likvorprofil, det vill säga analys av cerebrospinalvätska, samt bilddiagnostik.

Behöver patienterna ha några förkunskaper av att sjunga i kör?

– Nej, ingenting. En del har hållit på mycket med musik och gör det fortfarande, men vissa har aldrig deltagit. Så vissa har suttit rätt så tysta till en början och sedan börjat sjunga.

Vad hoppas du att resultatet från studien ska leda till i slutändan?

– För det första att deltagarna tycker det är en meningsfull aktivitet som höjer deras livskvalitet. Det hade varit fantastiskt om de kunde prestera bättre på kognitiva tester och annat, men det kan vi inte riktigt förvänta oss, säger Nils Fälth.

Tror du i framtiden att vi kan förvänta oss att få musik på recept?

– Det får man skräddarsy efter person. Många studier har visat på förbättring med musik jämfört med ingen extra vård alls, förutom den basala sjukvården. Men om man jämför med andra aktiviteter som exempelvis matlagning, promenader och spelkvällar så är skillnaden med musik inte lika stor. Förhoppningen är, ja att bland annat musik på recept men det måste finnas ett stort utbud, av olika aktiviteter, som är individanpassat.

EMILIA LARSSON