Snabbspår ska rädda liv vid stroke

– Personer med symtom på stora blodproppar bedöms redan av vår ambulanspersonal utifrån en särskild klinisk skala. Om patienten har svåra bortfall såsom förlamningar i både armar och ben sker en direkt­transport för trombektomi om ambulansfärden max tar 45 minuter, säger Lars Rosengren, professor och ordförande i Västra Götalands regionala strokeråd.

Varje minut är värdefull vid en stroke. Ett snabbspår innebär att patienten aldrig mellanlandar på ett mindre sjukhus för trombolys med propplösande läkemedel. Patienten förs i stället till ett universitets­sjukhus som även erbjuder trombektomi där blodproppen avlägsnas mekaniskt med ett metallnät. Behandlingen lämpar sig för större blodproppar på 6–7 millimeter och har visats förhindra lång­tids­skador på ett effektivt sätt i flera randomiserade studier.

Projektet med snabbspår i Västra sjukvårdsregionen startade i fjol och har ännu inte utvärderats. Men enligt Lars Rosengren har antalet trombektomier ökat sedan modellen infördes.

– Under förra året utfördes 175 trombektomier, vilket också innefattar patienter från andra regioner. I dag finns ett gap på ungefär 30 procent till vårt målvärde, säger han.

Även Karolinska universitetssjukhuset i Solna ska få ett snabbspår. Planerna har dock dragit ut på tiden, vilket Dagens Medicin tidigare skrivit om. Men senast i oktober ska snabbspåret bli verklighet, berättar docent Einar Eriksson vid neurologen på Karolinska universitetssjukhuset. Han ansvarar för utvärderingen av snabbspåret.

– Processen har varit lång och det känns bra att beslutet är klubbat. Men vi har några pussel­bitar kvar att lägga innan verksamheten drar i gång. Under sommaren och hösten ska exempelvis all ambulanspersonal utbildas i vårt bedömningsverktyg.

Det rör sig om en modifierad version av NIHSS-skalan som är ett poängsystem för strokesymtom.

– Vi bryter ut två parametrar som fokuserar på svaghet i armar och ben. Utifrån våra beräkningar ska närmare tre av fyra patienter med svår ischemisk stroke kunna fångas med verktyget, säger Einar Eriksson.

Vid en misstänkt stor stroke, baserat på poängsättningen, ska personal i ambulans eller helikopter ringa till en regional strokejour stationerad vid Karolinska universitetssjukhuset som beslutar om direkttransport för trombektomi. Med snabbspåret förväntas antalet trombektomier öka från 120 till drygt 200 per år.

Även på andra håll i landet sker satsningar på trombektomi. I Södra sjukvårdsregionen har man dock valt en annan modell – i stället för så kallad direkttriagering i ambulans ska omlastningstiden optimeras. Det vill säga tiden från att patienten inkommer till ett lokalt sjukhus och får en datortomografi av hjärnan till en eventuell vidaretransport för trombektomi. För att effektivisera processen finns en regional strokejour som agerar beslutsstöd för akutmottagningarna.

– Modellen fungerar väldigt bra och behandlingstakten har ökat från 50 till 150 trombektomier det senaste året. För närvarande inkommer runt 300 samtal i månaden till strokejouren, säger Jesper Petersson, verksamhetschef på neurologiska kliniken, Skånes universitetssjukhus i Lund.

Han ser en viss nackdel med snabbspår till ett enda sjukhus i Södra sjukvårdsregionen eftersom avstånden kan vara långa samtidigt som tillgången till helikopter är väldigt begränsad.

– Långt ifrån alla strokepatienter behöver en trombektomi och de som har nytta av trombolys riskerar att få fördröjd behandling om de körs till Lund framför ett närliggande sjukhus. I Stockholms eller i Göteborgs närområde uppstår sannolikt inte samma dilemma eftersom man relativt snabbt tar sig till ett sjukhus som erbjuder båda behandlingarna, säger Jesper Petersson och fortsätter:

– Jag tror inte att snabbspår med direkttriagering är den enda sanningen för dessa patienter. I mina ögon behövs mer forskning om patientnyttan innan vi kan dra en sådan slutsats, säger han.