Omvårdnad
Genomtänkt recept minskar överbeläggningar
Publicerad: 25 januari 2017, 08:04
TYDLIGT. Arne Martinsson och Jeanette Kagan, flödesledare på Capio S:t Görans sjukhus, har framgångsrikt arbetat med att anpassa inskrivningar och utskrivningar. Foto: Erik Simander/Bildbyrån
Inga stoppklossar, tätt samarbete och rätt prioriteringar. Med det receptet har Capio S:t Görans sjukhus lyckats hålla nere antalet överbeläggningar och utlokaliseringar.
Ämnen i artikeln:
Capio S:t Görans sjukhusCapio S:t Görans sjukhus nådde en topplacering när Dagens Medicin i förra veckan rankade Sveriges sjukhus i Bästa sjukhuset 2016.
Stockholmssjukhuset kom på tredje plats i kategorin mindre sjukhus. Ett av de områden som för S:t Göran till toppen är sjukhusets lyckade arbete med att minska överbeläggningar och utlokaliseringar. Under förra året hade sjukhuset i genomsnitt 0,95 överbeläggningar per 100 disponibla vårdplatser och 0,3 utlokaliseringar per 100 överbeläggningar.
Capio S:t Görans sjukhus ser resultatet som ett kvitto på ett medvetet arbete under flera år. Några som har en nyckelroll i detta arbete är de så kallade flödesledarna som ska ha en översikt över inskrivningar och utskrivningar.
– Vi har arbetat för att anpassa utskrivningskurvan så att den blir anpassad till inskrivningskurvan och det har vi lyckats ganska bra med, säger Arne Martinsson, kardiolog och flödesledare på akutmedicinkliniken.
I praktiken innebär detta bland annat att klinikerna arbetar för att kunna skriva ut så många patienter som möjligt före klockan 12. Detta eftersom det ofta är många patienter som kommer från akuten och behöver skrivas in runt lunchtid. För att åstadkomma detta har sjukhuset utarbetat en prioriteringsordning vid rondningen.
– Vi har en policy där vi rondar dåliga patienter först, sedan rondar vi dem som vi tror kan skrivas ut och sist övriga patienter som vi tror kommer att ligga kvar, berättar Arne Martinsson.
Men arbetet med att undvika överbeläggningar inleds redan när patienten kommer till akuten. Capio S:t Görans sjukhus har valt att låta erfarna specialister göra en första bedömning av patienterna på akuten.
– Om vi solklart kan se att det är ett inläggningsfall behöver de inte sitta i åtta timmar på akuten. Det är viktigt att det finns en plan för patienten redan från början med målsättningen att patienten ska kunna skrivas ut härifrån, säger Jeanette Kagan, specialist i internmedicin och flödesledare.
Ett nära samarbete mellan olika avdelningar och röntgen och fyslab är en annan av ingredienserna i receptet på S:t Göran.
– På bröstsmärtsenheten har vi ett snabbt omhändertagande med EKG-övervakning, snabb provtagning och vid behov kan vi göra arbetsprov alla dagar i veckan mellan 8 och 21 vilket gör att vi kan ha ett flöde med snabb omsättning. Man behöver inte ligga inne i en eller flera dagar i väntan på undersökning, säger Arne Martinsson.
En nyckel i kommunikationen mellan avdelningarna är den digitala vårdplatsöversikten som finns tillgänglig via sjukhusets intranät.
– Där kan alla se exakt hur vårdplatsläget ser ut. Där framgår det också hur många patienter på varje avdelning som beräknas skrivas ut inom två timmar och inom två till åtta timmar, berättar Måns Belfrage, chefläkare på Capio S:t Görans sjukhus.
Men trots att S:t Göran är ett av de sjukhus som klarat vårdplatsläget bäst är det en daglig utmaning som alla brottas med även här.
– Det som nu alltför ofta blivit störst bekymmer och stress för oss läkare i vårt dagliga arbete är inte det medicinska omhändertagandet, utan det är att hitta en plats på lämpligt ställe för patienten, säger Arne Martinsson.
SAMUEL ÅSGÅRD