Kortare vård och tryggare medarbetare med strukturerat arbetssätt

Sjukhuset är långt ifrån ensam om att arbeta enligt det standardiserade vårdprogrammet Eras, Enhanced recovery after surgery. Det finns i dag på ett tjugotal sjukhus i Sverige. Däremot har skaraborgarna lyckats dokumenterat väl med införandet av Eras – och det är det som nu prisas med Guldskalpellen.

– Vi ville förbättra utfallet vid stor tarmkirurgi för patienten, vårdpersonalen och vårdgivaren. Arbetssättet kräver ingen dyr utrustning eller nyanställningar, utan bygger på bättre utnyttjande av redan befintlig kunskap, säger Lars Johansen, överläkare vid kirurgkliniken vid Skaraborgs sjukhus i Skövde.

Enda löpande kostnaden i dag är lönen för den undersköterska som arbetar 30 procent med att lägga in ett 40-tal parametrar i en databas och ta ut information. Allt från vårdtider till resultat matas in. Mätvärderna stannar dock inte i databasen utan allt återkopplas regelbundet till personalen.

– Vi kan hämta ut statistik online varje vecka, månad, kvartal… man behöver inte vänta på en årsrapport för att se hur det går för ens patient, säger Lars Johansen.

Fast det tog medvetet lång tid att komma i gång. Arbetssättet infördes i Skövde i april 2016 efter en nästan ett år lång implementeringsfas. Det senare är nyckeln till framgången, enligt Lars Johansen. Sjukhuset startade initialt en så kallad Eras-grupp med undersköterskor, sjuksköterskor, läkare och dietist från både kirurgikliniken och anastesikliniken.

– Det teamarbetet var grunden. Vi hade inte bråttom och vi lade mycket tid på införandeprocessen. Vi hade arbetsplatsträffar där vi berättade om konceptet och vi utbildade alla personalgrupper på kirurgmottagningen, vårdavdelningen, operationsavdelningen, uppvakningsavdelningen och på intensivvårdsavdelningen, säger han.

Det strukturerade arbetssättet har minskat komplikationerna med 40 procent, reoperationerna med 60 procent och vårdtiden har kapats med i snitt 3,6 dagar. Med cirka 200 tarmoperationer per år på kirurgkliniken Skaraborg motsvarar det över 600 vårddygn.

– I Sverige görs cirka 6 000 tarmoperationer varje år. Det är 18 000 vårddygn som kan sparas på nationell basis om alla fullt ut driver Eras. Det underlättar också för personalen att man arbetar strukturerat och gör likadant för varje patient. Det skapar en trygghet, säger Lars Johansen.

Patienter och anhöriga är en viktig del av framgången. Redan vid första besöket får de förklarat för sig vad som kommer att hända före, under och efter operationen. Att de ska röra på sig inför operation, sluta att röka, sluta dricka alkohol, att de ska ha järnmedicin om de har lågt blodvärde och att de ska upp ur sängen efter operation.

– Vi kan göra en åttatimmarsoperation och patienten sitter på kvällen upp och äter mat på uppvakningsdelningen. Då har vi förklarat varför de ska upp ur sängen; att det minskar risken för proppar i benen, att tarmarna kommer i gång snabbare och så vidare. Och att de kommer hem snabbare för vårdtiden blir kortare, säger Lars Johansen.

Hans tips till andra som vill införa Eras är att inte ha bråttom.

– Hasta inte i införandefasen. Ägna mycket tid åt att utbilda och stötta personalen, och ha en strukturerad behandlingsplan för varje patient som följer med genom hela vården. Vi har en fysisk pärm som följer patienten genom hela resan.