Omvårdnad
Positiva resultat vid sjuksköterskeledd giktbehandling
Publicerad: 14 juni 2017, 10:26
Foto: Thinkstock
Nio av tio patienter nådde målvärde för urinsyra i serum och livskvaliteten förbättrades. Det var resultatet av ett försök med sjuksköterskeledd behandling, enligt en brittisk randomiserad studie.
– Studien visar på fantastiskt, positiva effekter, och det skulle kunna göras i svensk sjukvård också, även om det inte skulle ske över en natt, säger Lennart Jacobsson, professor i reumatologi vid Göteborgs universitet.
Sjuksköterskorna i studien hade specialutbildats i gikt och dess behandling utifrån gällande rekommendationer. Deras uppgifter var bland annat att informera och involvera patienten i beslut kring behandlingen.
– Det skulle inte behöva inrättas någon ny verksamhet för det utan det skulle kunna läggas på dem som redan sysslar med liknande kroniska sjukligheter, som exempelvis diabetessköterskor, säger Lennart Jacobsson.
Bakgrunden är att gikt ökar i Storbritannien samtidigt som behandlingen av dessa patienter inte är optimal då enbart 40 procent får urinsyrasänkande terapi. Sådan behandling ges oftast i en fast dos som inte ställs in till målvärdet för urinsyra i serum, enligt forskarna bakom studien. I Sverige ser situationen liknande ut.
– Av svenska giktpatienterna är det 30 till 40 procent som får urinsyrasänkande terapi. Ofta i för låg dos och utan uppföljning, säger Lennart Jacobsson.
Enligt forskarna bakom den aktuella studien har det tidigare visats att när personer med gikt är helt informerade och involverade i vården av gikt så får fler urinsyrasänkande terapi.
Till studien valdes 517 deltagare ut från 56 olika lokala allmänpraktiker i Storbritannien. Ett kriterium för urvalet var att de haft akut giktanfall året innan. Av patienterna som lottats till den sjuksköterskeledda gruppen var det 95 procent som uppnådde urinsyranivåer under 360 mikromol per liter, jämfört med 29 procent i kontrollgruppen som fick sedvanlig vård ledd av en allmänläkare.
Lennart Jacobsson tror att resultatet från studien i framtiden kan komma att påverka behandlingsriktlinjer.
– Till hösten ska Socialstyrelsen starta ett arbete med att uppdatera nationella riktlinjer om rörelseorganens sjukdomar och det är kanske inte för sent att inkludera gikt där. Med detta som bas så skulle man kunna tänka sig det.
Läs mer i abstract:
EMILIA LARSSON